fbpx

Så stort behöver ditt buffertsparande vara

En buffert eller ett buffertsparande är pengar du lägger undan för att använda om något oförutsett inträffar.

Bufferten ska vara lättillgänglig och därför helst ligga på ett sparkonto utan bindningstid (pengar under madrassen är inte att rekommendera).

Den ska vara så pass stor att den kan täcka de mest kritiska behoven om du skulle bli utan inkomst under en tid, eller om exempelvis bilen eller spisen går sönder.

I den här artikeln får du tips om hur du kan tänka runt ditt egna buffertsparande.

Vad innebär det att buffertspara?

Innan du börjar spara i fonder eller investera i aktier bör du ha ett sparande i ett vanligt sparkontot.

Pengarna du sätter in på ditt sparkonto ska utgöra din buffert, som du ska kunna ta av om något oförutsett inträffar.

Det kan vara allt från att du tvingas gå utan inkomst under en tid och behöver pengar för att betala hyra, till att spisen går sönder och måste bytas ut.

Buffertsparande är inget du behöver göra löpande, utan det handlar om att bygga upp en tillräckligt stor buffert så att du klarar dig en eller ett par månader utan inkomst.

När du väl lyckats komma upp i en tillräcklig summa kan du sluta fylla på din buffert och istället flytta över ditt löpande sparande till andra typer av investeringar.

Hur mycket behöver man i buffert?

Hur mycket du behöver ha i din buffert beror dels på hur mycket utgifter du har varje månad, dels på hur din livssituation ser ut.

Generellt kan man säga att två månadslöner efter skatt, per vuxen i hushållet, räcker långt.

Har du kostsamma fritidsintressen – som exempelvis ett motorintresse – kan det vara en god idé att lägga till ytterligare någon månadslön i bufferten.

Källa: Nordea

Yngre utan barn i hyresrätt – 1-2 månadslöner

Är du yngre och bor ensam i en hyresrätt räcker det med en eller två månadslöner efter skatt i buffert.

Det räcket till att betala hyran några månader om du skulle stå utan inkomst, och det borde även täcka de mest akuta behov som kan uppstå.

Eventuella vitvaror som går sönder på grund av ålder eller produktionsfel står vanligtvis hyresvärden för.

Sambo med barn – 3-5 månadslöner

Har du en familj, med sambo och barn, kan fyra månadslöner i en gemensam buffert vara ett rimligt mått.

Barn kostar pengar. Plötsligt har den dyra träningsutrustningen blivit för liten och behöver uppgraderas. Att ha en extra buffert för barnens i många fall kostsamma hobbyer är en god idé.

Om ni bor i hus kan det vara värt att ha ytterligare någon månadslön undanstoppad, för att täcka underhåll och reparationer.

Pensionär – 1-2 månadslöner

Som pensionär har du en garanterad inkomstkälla och bör inte behöva oroa dig för inkomstbortfall.

Däremot behöver du ha en buffert för oförutsedda utgifter. En eller ett par “månadslöner” bör räcka.

Hur ska man buffertspara?

Bufferten ska ligga på ett bankkonto där du har tillgång till pengarna inom en dag. Det innebär att:

  • kontot ska inte ha bindningstid
  • kontot får gärna ge lite ränta
  • kontot ska täckas av insättningsgarantin

Om du har pengarna på ett konto med bindningstid kommer du behöva betala för att ta ut dem i förtid. Självklart ska du undvika det.

I dagsläget är det få banker som erbjuder någon ränta alls på obundna sparkonton. Personligen har jag ett sparkonto hos Collector via Avanza (annonslänk). Där får jag i skrivande stund 0,55% ränta. Inte mycket, men mer än ingenting.

Det finns ett antal mindre banker som erbjuder sparkonton med höga räntor. Insättningar på den typen av konton täcks generellt sett inte av den statliga insättningsgarantin, vilket innebär att om banken går i konkurs blir du av med pengarna. Se därför till att du har din buffert på en bank där dina pengar täcks av garantin.

Personlig kommentar
Jag ska ärligt erkänna att jag inte följde rådet att först spara buffert och sedan börja investera. Istället delade jag mitt månadssparande så att en del gick in i buffert och en del till fonder och aktier.

Idag har jag dock byggt upp en buffert på ungefär två månadslöner. Numer investerar jag löpande i fonder och aktier och fyller inte på min buffert annat än när jag har tagit ut pengar av någon anledning.

Kan man buffertspara i fonder?

Att investera sin buffert i fonder är generellt sett inte en bra idé. Fonder tar dels upp till en vecka att sälja av, dels är investeringar alltid förenade med risk.

Pengarna i bufferten är sådana som du ska kunna komma åt redan i morgon och du ska veta exakt hur mycket du har att tillgå.

Styrkan i att investera i fonder är att de växer över tid, så en krona du investerar idag är värd det dubbla om några år.

Därför ska du så långt det går undvika att sälja av fonder för att konsumera eller täcka tillfälliga behov.

Men med det sagt – det finns självklart undantag.

Att ha en buffert på två-tre månadslöner ligga på ett sparkonto utan ränta innebär att du låter en stor summa pengar ligga “outnyttjad”.

Bloggaren Miljonär innan 30 lyfter detta klokt i ett inlägg hos Pepins.

Han skriver “du ska då vara medveten om att en buffert på 50 000 kr som ligger på ett sparkonto utan ränta ett helt vuxenliv är runt en miljon i förlorad avkastning”.

Givetvis har han helt rätt. Är du intresserad av privatekonomi och har det ordnat för dig ekonomiskt kan du såklart minska buffertsparandet och istället investera i fonder och aktier.

Inga kommentarer

Kommentera