Räntefonder

En räntefond är en fond som investerar i så kallade räntebärande papper – såsom statsobligationer och statsskuldväxlar.

Räntefonder är den fondtyp som anses ha lägst risk av de olika fondtyper som privatpersoner kan investera i.

I den här artikeln lär du dig vad räntefonder är och vilka olika räntefonder som finns.

  • Lästid: ca 15 min

Investeringar i räntefonder passar dig som:

  • Har kortare sparhorisont – kanske närmar du dig pensionen – och inte vill utsätta dig för den risk som kommer med placeringar på aktiemarknaden
  • Har ett långsiktigt sparande, men vill placera en andel av dina sparpengar med en lägre risk

Räntefonder

Vad är en räntefond?

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper.

Räntebärande värdepapper är ett samlingsbegrepp för värdepapper som ger en fast ränta under en bestämd tidsperiod.

Exempel på räntebärande värdepapper är företagsobligationer, statsobligationer och statsskuldväxlar.

Räntefonder är den fondtyp som anses ha lägst risk och därmed lägst möjlighet till avkastning av de olika fondtyper som finns.

Obligationer

En obligation är enkelt förklarat ett lån till staten eller ett företag. Lånet löper över flera år men har ett fast slutdatum när det ska betalas tillbaka.

Vanligtvis får långivaren även löpande ränta på sitt lån.

Statsskuldväxlar

En statsskuldväxel är ett obligationsliknande “lån” till staten.

Statsskuldväxlar är korta lån med löptid på 3-12 månader.

Statsskuldväxlar ger ingen löpande ränta. Istället betalas hela räntan i slutet av löptiden.

Olika typer av räntefonder

Det finns olika typer av räntefonder med olika placeringsinriktningar.

Vissa har en försiktig profil och investerar endast i svenska statsskuldväxlar, medan andra tar något större risker och investerar i företagsobligationer.

Vanligt är att räntefonder delas in i två typer: korta- och långa räntefonder.

Korta räntefonder

Korta räntefonder investerar i värdepapper med löptid på max ett år.

Vanligtvis innebär det statsskuldväxlar, det vill säga räntebärande papper där staten står som låntagare.

Korta räntefonder har en låg, men jämn, förväntad avkastning och är därmed förknippade med låg risk.

Därför passar det att investera i korta räntefonder om du har pengar du kan behöva inom de närmsta åren och därför inte vill riskera att förlora – men ändå vill placera för möjlighet till en värdeökning.

Korta räntefonder kallas ibland för Penningmarknadsfonder.

Exempel på korta räntefonder:
Swedbank Robour Penningmarknadsfond
SPP Korträntefond
AMF Räntefond Kort

Långa räntefonder

Långa räntefonder – eller Obligationsfonder – investerar i obligationer som har en längre löptid än ett år. Vanligt är att obligationerna har en löptid på 3, 5, 10 eller 30 år.

Långa räntefonder är en ganska bred kategorisering, där det kan skilja ganska stort mellan fondernas placeringsstrategi och därmed riskprofil.

Generellt sett innebär högre risk en högre ränta, eftersom investerare vill få betalt för den risk de tar.

Långa räntefonder passar generellt bäst för dig med lång sparhorisont. Värt att nämna är dock den inbyggda risken med det nuvarande låga ränteläget, som innebär att långa räntefonder sannolikt kommer tappa i värde kommande år.

Mer om detta nedan.

Exempel på långa räntefonder:
Alfred Berg Obligationsfd Plus Hållbar A
Nordea Obligationsfond icke-utd
AMF Räntefond Lång

Långa räntefonder tappar i värde när räntan stiger

I räntefonder finns en dold “fälla” som kan vara svår att förstå om man inte är insatt i hur obligationsmarknaden fungerar.

Fällan ligger i att långa räntefonder tappar i värde när styrräntan stiger.

Detta kan låta lite bakvänt, eftersom högre räntor ju innebär att du får mer betalt för att låna ut dina pengar.

Men i och med att långa räntefonder investerar i obligationer med löptider på flera år innebär det att de sitter “fast” med obligationer som ger lägre ränta än vad nyutgivna obligationer ger.

När nya obligationer med högre räntor ges ut är det många som väljer att sälja av gamla obligationer för att ta in nya med högre ränta i sin portfölj.

De som köper “gamla” obligationer vill ju inte göra det till samma pris som du betalade, då de även har alternativet att köpa “nya” obligationer som ger en högre ränta.

Det gör att priserna på redan utgivna obligationer sjunker, vilket i sin tur att räntefonderna sjunker.

Vänder vi på det hela innebär det att långa räntefonder går bättre när räntan är på väg neråt, då fler blir intresserade av att investera i obligationer med högre ränta.

I skrivande stund är dock den svenska räntan rekordlåg.

Det innebär att räntan sannolikt kommer börja stiga inom den närmsta tiden. Av vad vi lärt oss ovan finns det därför anledning att avvakta med att investera i långa räntefonder.

Klicka för att läsa ett enkelt räkneexempel

Du har lånat ut pengar till en person till 3% ränta. När räntan efter några år stiger till 5% är det inte på ditt lån räntan stiger, utan på alla nya lån som ges ut.

Dina pengar är då uppbundna och ger endast 3% ränta när de istället skulle kunna ge 5% ränta.

Du vill därför “sälja” ditt lån till en annan person som också står i stånd att låna ut pengar.

Den personen har dock valet att antingen låna ut pengar till nya lån med 5% ränta eller köpa ditt som bara ger 3%.

För att ditt lån ska vara värt att köpa vill personen naturligtvis göra det till ett lägre pris än du gav, eftersom hen kan tjäna mer på att istället ge ut nya lån med 5% ränta.

Det är på det viset redan utgivna obligationer sjunker i värde när räntan stiger.

Hur beskattas räntefonder?

Hur ditt innehav av räntefonder beskattas beror på vilken typ av sparkonto dina fonder ligger i; ett vanligt fondkonto, ett ISK eller en kapitalförsäkring.

Ligger dina räntefonder i ett traditionellt fondkonto betalar du skatt på den vinst du gjort när du säljer dina andelar.

Beskattningen är då 30% av vinsten.

Ligger dina räntefonder i ett ISK eller i en kapitalförsäkring schablonbeskattas du istället årligen på ditt totala innehav.

Välj värdepappersdepå för räntefonder

De senaste åren har Riskbankens styrränta varit väldigt låg och till och med negativ.

Det har bland annat inneburit att obligationer och statsskuldväxlar har givit en väldigt låg ränta.

Därför har värdeutvecklingen på många räntefonder därför varit modest eller negativ under de senaste åren.

Så även om skatten för innehav som ligger i ISK eller KF är låg, riskerar den i nuvarande ränteläge att “äta upp” den vinst du gör i dina räntefonder.

Därför är rekommendationen i dagsläget att du har dina räntefonder i ett fondkonto.