Automatisera sparande med en fondrobot

En fondrobot, eller robotrådgivare, är en tjänst som automatiserar ditt fondsparande. 

Fondroboten hjälper till att fördela dina investeringar i billiga fonder baserat på den inriktning och risknivå du själv väljer. 

Det gör det till ett bra alternativ till dig som vill automatisera ditt sparande på ett billigt och enkelt sätt.

I den här artikeln lär du dig vad en fondrobot är och bekantar dig med ett antal olika alternativ som finns på marknaden idag. 

Vad är en fondrobot och hur fungerar de?

En fondrobot har som syfte att till en låg kostnad automatisera placeringarna av dina pengar i olika fonder. 

Efter att du fyllt i en kortare enkät om dig själv, din ålder, din sparhorisont och din riskbenägenhet kommer fondroboten ta fram ett individuellt investeringsförslag som passar din profil. 

Är du nöjd med förslaget är det bara att ange vilken summa du vill sätta in och hur mycket du vill månadsspara. 

Fondroboten håller sedan löpande koll på din portfölj och ombalansera den vid behov.

Tanken är att du sedan ska kunna luta dig tillbaka och låta fondroboten göra jobbet. 

Vilka fondrobotar finns det och vilken är bäst?

Kostnaden för att använda någon av de svenska fondrobotarna som jag har tittat på ligger mellan 0,24 – 0,90%.   

De erbjuder alla olika typer av “risknivåer” som styr hur mycket av ditt kapital som allokeras i respektive tillgångsslag. 

Exempelvis är innehåller en lågriskportfölj 10-20% aktier och 80-90% räntor, medan en portfölj med lite högre risk innehåller 80-100% aktier och några procent övriga tillgångsslag såsom råvaror eller fastigheter. 

I uppställningen nedan har jag listat fem av de mer populära fondrobotarna, men det finns fler – och nya tillkommer hela tiden. 

Denna jämförelse täcker dock inte samtliga bolag eller aspekter och jag har därför svårt att komma med ett utlåtande om vilken som är “bäst”.

Jag håller dock på att utvärdera hur väl fondroboten Opti står sig mot Lysa, vilket du kan läsa om i den här artikeln.

Personligen sparar jag i tre olika fondrobotar:

• Opti (annonslänk)
• Avanza Auto (annonslänk)
• Lysa

Opti för att de inte enbart investerar i fonder och räntor, Lysa för den låga avgiften, Avanza Auto för enkelheten då jag sköter mycket av mitt övriga sparande via Avanza.

Hur jag valt att göra ska naturligtvis inte ses som en rekommendation, utan jag uppmanar dig att själv göra research innan du beslutar dig för vilken fondrobot du vill använda dig av.

Fondrobot	Total avgift	Minsta startbelopp	Hemsida
	0,60 – 0,90%	200 SEK	Opti (annonslänk)
	0,35 - 0,39%	0 SEK	Sigmastocks (annonslänk)
	0,09% - 0,65%	1 000 SEK	BetterWealth (annonslänk)
	0,27 – 0,84%	500 SEK	Fundler
	0,40 – 0,50%	1 SEK	Avanza (annonslänk)
	0,65 – 0,73%	5 000 SEK	Nordnet
	0,36 – 0,41%	1 000 SEK	Lysa

Finansiell portföljteori är grunden i fondroboten

Grunden i fondrobotarna och deras agerande är så kallad modern portföljteori. 

Kärnan i portföljteori är rationellt beslutstagande – något vi människor generellt är ganska dåliga på. 

Teorierna bygger på matematiska investeringsmodeller vars mål är att maximera vinsten i förhållande till den risk man är benägen att ta.  

Kortfattat kan man säga att modellerna bygger på följande antagande:

• Avgifter spelar en större roll i det långa loppet, än många tror.  Därför är det viktigt att välja billiga fonder framför dyra
• Det går inte att förutsäga vilka fonder som går bra i framtiden, därför behöver man exponera sig mot flera marknader
• Global exponering är bättre än lokal, då sprider man både risken och öka möjligheter 

Det fondroboten hjälper till med är med andra ord att ta finansiellt kloka beslut, utan att en människas känslor, tycke och smak färgar valet av investeringar.

Om du är intresserad av fonder och aktier kan detta låta ganska tråkigt – men det är också det som lite är poängen. 

För när det kommer till investeringar är ofta de tråkiga investeringarna de mest lönsamma. 

Kom ihåg: fondrobotar är inte automatiska vinstmaskiner

När det kommer till investeringar finns inga alternativ som kan garantera att du tjänar pengar – fondrobotar är naturligtvis inget undantag. 

Eftersom roboten investerar i fonder, som i sin tur har pengar placerade i aktier eller räntebärande papper, kan även roboten investera i fonder som av en eller annan anledning tappar i värde. 

Du behöver därför titta till ditt sparande någon gång i halvåret för att säkerställa att sparandet tuffar på som förväntat.

Vad kostar det att “anlita” en fondrobot?

Att spara med hjälp av en fondrobot är förenat med tre kostnader: 

• Förvaltningsavgift – kostnaden för själva tjänsten 
• Den underliggande kostnaden för fonderna som du köper
• Eventuell växlingsavgift om fonder köps i annan valuta

Sammantaget landar kostnaden för fondroboten någonstans mellan 0,5 – 1% av ditt kapital. 

Det är dyrare än de allra billigaste indexfonderna, men betydligt billigare än de flesta aktivt förvaltade fonderna, som i det här fallet är en mer rättvis jämförelse. 

Förvaltningsavgift – kostnaden för tjänsten

Detta är anledningen till att kostnaden för tjänsten kan hållas nere. 

Kostnad för underliggande fonder

Fonder har nästan alltid en förvaltningskostnad. Det är den kostnad som fondbolaget tar för att förvalta fonden. 

De fondrobotar jag har tittat på har förhandlat ner denna förvaltningskostnad så att den är så låg som möjligt, men beroende på vilken fondrobot det rör sig om varierar denna kostnad.

Växlingsavgift eller transaktionsavgifter

Om utländska fonder handlas via fondroboten tillkommer en mindre växlingsavgift. Denna kostnad är oftast försumbar. 

Även mindre transaktionsavgifter kan tillkomma, men inte heller där rör det sig om några större summor. 

Är det säkert att spara i en fondrobot?

De fondrobotar jag listat i denna artikel omfattas alla av insättningsgaranti och investerarskydd. Det innebär i princip att det är precis lika säkert att investera via dessa plattformar som via din “vanliga” bank.

Insättningsgarantin innebär att du får ersättning från staten för att få ut dina pengar om plattformen du investerar via går i konkurs. Insättningsgarantin gäller upp till 1 050 000 kronor per person och institut.

Ett institut som investerar åt dig får inte blanda ihop sina tillgångar med sina kunder. Det innebär att dina värdepapper alltid ska tillfalla dig om institutet går i konkurs. Om detta mot all förmodan inte skulle ske har du via investerarskyddet rätt till ersättning för “borttappade” värdepapper, till ett värde upp till 250 000 kronor.

Läs mer om hur dessa skydd fungerar hos Riksgälden.

Är det värt att spara i en fondrobot?

Om det är värt att spara i en fondrobot eller inte kokar ner till frågan om du själv har tid och lust att årligen utvärdera och ombalansera din portfölj. 

Om vi räknar med en kostnad på runt 0,5% av ditt innehav per år, så innebär det en kostnad på 500 kronor per 100 000 kronor du sparar. 

Personligen tycker jag att det är en liten kostnad för att kunna ta del av modern portföljteori utan att egentligen behöva lyfta ett finger efter det att mitt sparande kommit igång. 

Men med det sagt – jag personligen tycker det är roligt med privatekonomi och har därför valt inte hela mitt sparande i en fondrobot – även om det säkert skulle kunna löna sig i längden, framförallt i perioder då börsen går sämre.

Sänk avgiften ytterligare genom att investera via aktierobotar

Utöver fondrobotar, som ju investerar i fonder, finns även ett antal börsrobotar eller aktierobotar.

Istället för att investera i aktiefonder, hjälper de dig att att investera direkt i aktier. På så vis kan kostnaden för administrationen sänkas ytterligare.

Av de bolag jag lyft i denna artikel är Sigmastocks det enda bolag där du investerar direkt i aktier. Jag har dock valt att klassa den som en “fondrobot” ändå, då tjänsten i praktiken är så pass snarlik de övriga tjänsterna.

Vanliga frågor om fondrobotar

Detta inlägg uppdaterades senast juni 8, 2023.