Inflation innebär att värdet på pengar successivt sjunker. Det leder till att du om ett år kommer betala mer för en vara än vad du betalar idag.
I den här artikeln förklaras vad inflation är, hur det uppstår och om det är bra eller dåligt med inflation.
Inflation innebär att värdet på pengar urholkas
För att konceptet “pengar” ska fungera krävs att det finnas en begränsad mängd i omlopp.
Hade det funnits en oändlig mängd pengar hade vi inte kunnat byta pengar mot varor, eftersom pengar hade varit så enkelt att få tag på.
Den ursprungliga definitionen av inflation innebär “en ökning av penningmängden”. I princip att det trycks fler sedlar.
Med allt fler sedlar i omlopp behöver vi betala fler sedlar för varje vara vi köper.
Hur många sandkorn skulle du behöva skopa upp ur barnens sandlåda för att ha tillräckligt för att köpa en liter mjölk?
Idag används inflation synonymt med begreppet “konsumentprisindex”. Det är ett mått för att mäta den allmänna prisutvecklingen för privat konsumtion – alltså hur mycket priset ökar på varor och tjänster du och jag köper.
Så kort och gott: inflation är ett mått på hur mycket du kan köpa för en hundralapp idag, i jämförelse mot hur mycket du kunde köpa för en hundralapp förra året.
Det betyder inte att alla var rikare eller att allt var billigare förr, utan är en effekt av inflation – att en hundralapp då inte är värt lika mycket idag.
Hur uppstår inflation?
Anledningen till att inflation uppstår är flera och ofta sammanlänkade.
Ökad efterfrågan som leder till prisökning
Om efterfrågan på produkter ökar samtidigt som utbudet sjunker, kan företagen ta mer betalt för sina varor. Det leder till att den allmänna prisnivån höjs.
I förlängningen leder det till att din hundralapp inte räcker lika långt idag som den gjorde igår.
Ökade kostnader som leder till prisökning
Om företagets kostnader ökar, exempelvis genom att lönerna för arbetarna höjs eller att importen från andra länder blir dyrare, tvingas företagen ta högre betalt för sina varor.
Högre priser på varor betyder att din hundralapp inte räcker lika långt idag som den gjorde igår.
Förväntan som leder till inflation
Hur märkligt det än låter kan tro på att inflation ska uppstå leda till att inflation uppstår.
Om du och jag tror att inflationen kommer höjas, kommer vi kräva högre löner. Om lönerna höjs kommer företagen höja sina priser, eftersom vi har mer pengar i plånboken.
Det i sin tur leder till – ja, du gissade rätt – att din hundralapp inte räcker lika långt idag som den gjorde igår.
En ökad mängd pengar som leder till inflation
Som nämndes ovan är den ursprungliga definitionen av inflation en ökning av mängden pengar i systemet. I takt med att priserna stiger krävs mer pengar i systemet och centralbankerna tvingas tillhandahålla mer.
Det finns ett antal skräckexempel på detta, när vissa länders centralbanker tillhandahåller extrema mängder pengar och hela valutor urholkas. Detta fenomen brukar kallas hyperinflation.
Denna katt och råtta-lek med stigande löner, som leder till stigande priser, som leder till stigande löner, är alltså det som idag kallas för inflation.
Är inflation bra eller dåligt?
Inflation – och även dess motsats deflation – är i princip ofrånkomligt i dagens ekonomi.
För att priserna och lönerna ska ligga helt oförändrade krävs att alla varor och tjänster är precis lika lättillgängliga över tid. Det skulle betyda att allt från tillgång till utbildad personal till hur stora böndernas skördarna är alltid skulle vara exakt lika år från år.
Eftersom vi lever i en global ekonomi, där vi har enats om att pengar är det gemensamma betalningsmedlet, kommer det alltid finnas en vilja att betala mer för varor och tjänster som är eftertraktade.
På så vis ökar ofrånkomligt kostnaderna för att både producera och konsumera över tid.
Det man inte vill ha är för hög eller en osäker inflation, det vill säga att priserna stiger i för hög takt eller att de stiger och sjunker oregelbundet.
Sveriges Riksbank har därför som mål att hålla Sveriges inflation till 2%. Om ett år kommer du alltså i teorin behöva betala 102 kronor för något som du betalade 100 kronor för idag. Att målet hamnar på 2% är ett resultat av att den nivån visat sig mest gynnsam historiskt.
Genom att hålla inflationen låg och stabil motverkar man stora svängningar. Man bygger även upp en buffert mot deflation, alltså att pengars värde plötsligt ökar. Om värdet på pengar ökar har företagen inte råd att anställa vilket i förlängningen leder till arbetslöshet och ekonomin tar skada.
Hur påverkar inflationen din privatekonomi?
Eftersom inflation innebär att värdet på pengar minskar över tid, påverkar den din privatekonomi direkt på framförallt två sätt:
- Din lön blir mindre och mindre värd
- Sparpengar som ligger på ett konto utan ränta förlorar i värde
Din årliga löneökning
För att du ska ha råd att leva på din lön över tid behöver du ha en årlig löneökning i nivå med inflationstakten.
I Sverige ligger som sagt målet för inflationen på 2%. Det innebär att din årliga löneökning som minst behöver vara omkring densamma.
Förutsatt att du gör ett bra jobb, fortsätter lära dig och bidrar mer till bolagets lönsamhet bör du naturligtvis argumentera för en högre ökning än så.
Sparpengar på ett konto utan ränta
Att investera i fonder och aktier är inte bara ett sätt att tjäna extra pengar. Det är också ett sätt att skydda sig mot att faktiskt bli av med pengar.
För hur lockande det än må vara att ha en stor buffert med pengar liggandes, så leder inflationen till att värdet på din buffert minska år för år.
För varje år som går kommer dessa pengar förlora i värde, i takt med att inflationen stiger och varor blir dyra.
Du kommer alltså kunna köpa färre och färre varor för dina pengar, eftersom priserna på varorna ökar men antalet kronor på ditt konto förblir desamma.
Se därför till att du inte har en för stor andel pengar liggandes på ett vanligt konto. Utöver den buffert på 2-4 månadslöner du behöver, bör pengarna hamna där de gör mest nytta – och där de riskerar att tappa minst i värde över tid.
Så beskriver Riksbanken inflation
Riksbanken har gjort en enkel och informativ film om inflation och vad det innebär.
Detta inlägg uppdaterades senast juni 18, 2021.