Lider du av livsstilsinflation?

Livsstilsinflation

Livsstilsinflation – eller “lifestyle creep” – är ett fenomen som innebär att i takt med att du ökar dina inkomster ökar även dina utgifter.

När du får mer pengar i handen ser du till att lika snabbt hitta nya hål att stoppa dem i. Det leder till att du trots ökade intäkter ändå inte har möjlighet att spara mer.

I den här artikeln går jag in på hur livsstilsinflation kan undvikas och när det kan bli en kostsam ovana.

Vad är livsstilsinflation?

När jag studerade extrajobbade jag under sommaren och tog studiebidrag och studielån under terminerna.

Jag levde på under 10 000 kronor i månaden och det räckte gott till hyra (2 100 i månaden), mat (nudlar och pulvermos), kläder (från HM) och ganska många utekvällar på studentpubarna.

När jag sedan fick mitt första heltidjobb fördubblades min inkomst. Det gjorde att jag kunde flytta till en lite större lägenhet (jag var så illa tvungen, jag fick inte längre bo i studentlägenhet), hade råd med kläder från andra butiker (MQ) och kunde ta en öl på andra ställen än de billigaste haken.

Åren gick och så småningom flyttade jag till ny stad, fick välbetalt jobb, bildade familj, köpte bil och lägenhet.

I jämförelse med vad jag tjänade på mitt första jobb har jag idag en väldigt bra lön. Men jag har också betydligt högre utgifter.

Det är detta som kan kallas för livsstilsinflation. I takt med att vi tjänar mer tenderar vi helt enkelt att spendera mer.

Såklart – men varför ska jag bry mig?

Jag har tidigare skrivit om mitt förhållningssätt till medvetet slösande – alltså inställningen att slösande är okej så länge det finns en tanke bakom och inte sker slentrianmässigt bara för att “man har råd”.

Livsstilsinflation är tätt förknippat med det medvetna slösandet.

Att ens utgifter ökar när man blir äldre, skaffar sig bekvämare vanor och så småningom kanske familj är naturligt.

Att successivt vilja förbättra sina levnadsvillkor hör till den mänskliga naturen. Om den drivkraften inte fanns skulle människan aldrig tämjt elden, byggt hus eller gjort några som helst tekniska framsteg.

Men för de flesta av oss finns det en gräns när levnadsstandard nått en nivå där fler prylar inte längre ökar ens livskvalité i förhållande till vad det kostar.

Det är då livsstilsinflationen ger sig till känna. Skulle du då bli utan inkomst under en tid kommer din livstil snabbt äta upp eventuella sparpengar.

Fundera över vad du har som du lika gärna skulle klara dig utan

Om man känner att man drar på sig spenderarbyxorna allt för lättvindigt kan det vara på sin plats att göra en lista.

Prylar

Börja med att skriva en lista över prylar (kläder, teknik, möbler, etc.) du köpt senaste tre månaderna. Fundera sedan över varje pryl och ställ dig frågan “förbättrar den här mitt liv på något vis?”.

I mitt fall skulle det kunna se ut så här:

  • Två par nya skor (ett par hade räckt)
  • En högtalare till TV:n (jag snålade och köpte en för billig som jag inte är nöjd med, dvs. pengar i sjön)
  • En Storytel Reader (det bästa jag köpt senaste tiden, läser på den varje kväll)
  • etc.

Snart blir man varse att man spenderat onödiga pengar på saker man faktiskt kunnat vara utan.

Abonnemang

Nästa del på listan är 2000-talets största pengatjuv: abonnemangen.

Gör en lista över vilka abonnemang du har och fundera över om du verkligen utnyttjar dem så mycket så att de är värt att betala för dem.

  • Netflix (används varje dag)
  • Disney+ (perfekt för mina barn)
  • Gymkort (betalas med friskvårdsbidrag)
  • etc.

Glöm inte telefonabonnemang, prenumerationer och andra återkommande utgifter. Många av dessa kan antingen avslutas direkt eller bytas ut mot likvärdiga men billigare varianter.

Vanemässiga slentrianköp

Som jag nämnde ovan är jag helt för att “slösa” så länge det görs medvetet. Men när små slentrianinköp blir en vana staplas kostnaderna, kostnader som man i de flesta fall lika gärna skulle kunna hoppa över.

  • Lunch ute istället för matlåda (jag önskar att jag var en matlådemänniska!)
  • Bubbelvatten (vi har en Sodastreamer, den borde jag använda istället)
  • Böcker (jag betalar redan för Storytel och där finns de flesta böcker jag vill läsa)
  • etc.

Nu vet du om du lider av livsstilsinflation

När du har gjort din lista har du ganska klar bild över om du lider av lifestyle creep eller inte.

Kommentera gärna här nedan om du upptäckt något du ska göra skillnad i!

Tjänst

För dig som:

Hemsida

Vill börja investera i fonder och aktier. Kostnadsfritt till dess att du sparat 50 000 SEK. 

(annonslänk)

Vill automatisera fondsparandet och "glömma bort" att du sparar. 

(annonslänk)

Vill investera i privatlån och få ränta på pengarna du lånar ut. 

(annonslänk)

När livsstilsinflation blir ett riktigt problem

Om du arbetar, har långt kvar till pension och sparar en del av din inkomst varje månad är det naturligtvis inget större problem att dina utgifter ökar något i takt med att du får löneförhöjning.

Men det finns framförallt två tillfällen i livet då det är extra viktigt att fundera över hur dina pengar spenderas.

När du är mellan 20-30

Ränta-på-ränta är det kraftigaste ekonomiska fenomenet som existerar. Jag har tidigare skrivit en artikel om ränta-på-ränta här, men om du inte är bekant med fenomenet så innebär det i korta drag att:

  • Du investerar pengar som du får ränta på
  • För varje år får du inte bara ränta på pengarna du investerade från första början, utan även på den ränta som tjänats in
  • Efter ett antal år kommer den årliga räntan ökat så mycket att du varje år får betalat mer i ränta än vad den ursprungliga investeringen var
  • Det leder till en snöbollseffekt där tillväxttakten på din pengahög hela tiden ökar

Så om du redan i ung ålder tar för vana att månadsspara, slösar måttligt och undviker livsstilsinflation – kommer du om tjugo år vara i en betydligt bättre ekonomisk ställning än om du börjar spara när du är medelålders.

När du närmar dig pensionen

Att gå från månadslön till pensionsutbetalning innebär ofta ett ordentligt tapp i inkomst. Har du då under årens lopp byggt upp slentrianmässiga kostnader kan den här omställningen bli smärtsam.

Om du närmar dig pensionen och vet med dig att du har kostsamma vanor är det verkligen på tiden att fundera över vad dina pengar går till.

Se till att kapa onödiga utgifter som inte gör dig glad, för att säkerställa att du har råd att fortsätta betala för det som betyder något när pensionen väl är ett faktum.

Varför ska man tjäna pengar om man inte spenderar dem?

Jag försöker så gott det går följa filosofin att spendera mycket pengar på det du älskar, låt bli att spendera på sådant som inge gör dig lycklig.

För min del betyder det att jag fokuserar på att spara en stor del av min månatliga inkomst, för att senare kunna spendera pengarna på sådant jag verkligen vill ha, så som:

  • ett större boende till min familj (vi letar radhus med en liten trädgård)
  • ett professionellt digitalt trumset (jag spelar på hobbynivå, men vill ha något riktigt bra)
  • härliga semesterminnen

Så jag är med andra ord inte emot att spendera pengar. Men jag är emot att slösa och att dra på sig en onödigt dyr livsstil – för det gör mig helt enkelt inte lyckligare.

Vad ska man göra med pengarna istället?

Du som läst några artiklar på Sparsajten vet såklart redan svaret på den frågan.

Jag tycker man ska spara månadsvis i fonder, aktier och på ett sparkonto med ränta. Sikta på att spara åtminstone 10% av din månadsinkomst och öka sparandet i takt med att du tjänar mer pengar.

Då har du kommit en bra bit i att undvika att hamna i inflationsfällan och få kontroll över din framtida ekonomi.

Tjänst

För dig som:

Hemsida

Vill börja investera i fonder och aktier. Kostnadsfritt till dess att du sparat 50 000 SEK. 

(annonslänk)

Vill automatisera fondsparandet och "glömma bort" att du sparar. 

(annonslänk)

Vill investera i privatlån och få ränta på pengarna du lånar ut. 

(annonslänk)

Detta inlägg uppdaterades senast april 9, 2021.

Kommentera