Så fungerar ränta på ränta

Det påstås att Einstein har sagt att ränta-på-ränta är den starkaste kraften i universum. 

Huruvida han sagt det eller eller ej kan diskuteras, men att ränta-på-ränta är en viktig komponent för dig som vill spara framgångsrikt är odiskutabelt. 

I denna artikel förklaras hur ränta-på-ränta fungerar och varför det är så viktigt att ha i åtanke när man sparar. 

  • Lästid: ca 5 min

Vad är ränta-på-ränta?

Begreppet ränta-på-ränta (eller compound interest på engelska) dyker ofta upp i sparsammanhang. Framförallt när det rör sig om långsiktigt sparande. 

Men det kan vara svårt att förstå vad det egentligen innebär och hur kraftfull effekten är på sikt. 

Egentligen är namnet självförklarande: du får ränta på den ränta du redan fått

Med andra ord får du inte bara ränta på det pengar du satt in, utan även på den ränta du får utbetalt. 

Låt mig förtydliga ytterligare med ett räkneexempel. 

Exempel
Du har satt in 10 000 kronor på ett sparkonto där du får 2% årlig ränta.

Efter ett år har pengarna vuxit till 10 200 kronor. (10 000 x 1,02 = 10 200).

Du låter pengarna ligga ytterligare ett år och har fortsatt 2% ränta.

Det är nu ränta-på-ränta börjar gälla.

För plötsligt är det inte de initiala 10 000 kronorna du får ränta på, utan de 10 200 kronorna.

När det andra året har gått har du nu 10 404 kronor.

Eftersom du år 2 hade 10 200 kr var det detta belopp du fick ränta på, vilket innebär att du får 4 kronor mer i ränta än första året (10 200 x 1,02 = 10 404).

År 3 har du 10 612 kronor.

År 4 har du 10 824 kronor.

Efter 30 har värdet stigit till 18 114 kronor. Utan ränta-på-räntan hade ditt sparande varit värt 16 000 kronor.

Vad gör ränta-på-ränta så kraftfullt?

Som du ser ger ränta-på-ränta en ganska liten effekt till att börja med. Men i takt med att tiden går utgör den extra räntan en allt större del av den totala tillväxten. 

Tid är nämligen den magiska faktorn, eftersom vi i takt med att “pengahögen” växer får mer ränta på vårt allt större kapital. 

Om vi istället för en engångsinsättning av 10 000 kronor på ett sparkonto med låg ränta, räknar med ett månadssparande i fonder med högre förväntad avkastning ser vi snabbt att effekten blir mer påtaglig. 

I tabellen nedan har jag räknat på en genomsnittlig årlig avkastning om 6% och ett löpande månadssparande om 1 000 kronor i månaden

(Notera att jag här pratar om avkastning, dvs. vad du tjänar på dina investeringar, istället för ränta. Begreppet ränta-på-ränta används dock på samma vis.)

ÅrKronor vid årets börjanInsättningAvkastning (ränta)Kronor vid årets slut
110 00012 0001 32023 320
223 32012 0002 11937 439
568 27012 0004 86085 086
10163 06412 00010 504185 568
20459 68312 00028 301499 984
30990 88212 00060 1731 063 055

Det vi ser är att de första 10 åren ökar vårt sparande i maklig takt.

De första åren är det framförallt vårt månadssparande som gör att pengahögen växer, eftersom vi varje år totalt sätter in 12 000 kronor i fonden. 

Men efter 12 år händer något. Helt plötsligt ökar vårt fondinnehav mer till följd av avkastningen än av insättningarna. 

Och efter 20 år uppgår den årliga avkastningen till mer än dubbla beloppet av vår årliga insättning. 

Efter 30 år uppgår den avkastningen till över 60 000 per år och ditt totala innehav har vuxit till över 1 miljon kronor

I grafen nedan har jag använt samma scenario, men dragit ut sparhorisonten över 60 år och här blir effekten än mer tydlig.

Som du ser stegrar sig grafen över tid och vi ser att det tog 30 år att spara ihop till vår första miljon.

Vår andra miljon hade vi efter ytterligare bara 10 år.

När våra 60 år har gått är vi uppe i över 7 miljoner kronor.

Det tar 30 år att spara ihop till en miljon. Men på 60 år har vi över 7 miljoner. Det är effekten av ränta-på-ränta.

En vanlig liknelse för att förklara ränta-på-ränta är snöbollseffekten, där en liten snöboll som rullar ner för en backe växer sig allt större i en allt snabbare takt för varje varv den rullar – en liknelse som passar väl här. 

Det är denna formel – tid+ränta – som lagt grunden för några av världens mest förmögna människor, för att inte nämna det svenska sparoraklet Aktiestinsen

Kom ihåg – utdelning från aktieinnehav ska alltid återinvesteras 

I exemplet ovan har vi räknat på ett sparande i en traditionell fond, där eventuella utdelningar från fondens innehav återinvesteras av fondförvaltaren. 

Om du istället direktäger aktier är det därför viktigt att du gör detsamma med de eventuella utdelningar du får, för att din snöboll ska sättas i rullning. 

Eftersom utdelningen hos mogna bolag ofta utgör en stor del av den långsiktiga avkastningen för dig som aktieägare, är den också avgörande för att ränta-på-ränta ska ge full effekt.

Mer om detta förklarar jag i min artikel om hur du bygger en utdelningsportfölj.

Räkna ränta-på-ränta

Att räkna på effekten av ränta-på-ränta kan vara lite klurigt.

Istället för att själv försöka ge mig på en förklaring hänvisar jag till Samuelssons rapport, där du hittar båd en pedagogisk förklaring och en trevlig kalkylator att labba med.

Kommentera