SaveLend – så fungerar sparplattformen och vad du bör veta

SaveLend är en svensk sparplattform där du lånar ut pengar till företag och privatpersoner och får ränta i gengäld – en form av lånebaserad investering som ofta kallas P2P-lån. Den här guiden förklarar hur SaveLend fungerar 2026: vilka sparprodukter som finns, vad avgifterna och den möjliga avkastningen ligger på, hur skatten hanteras och vilka risker du bör känna till innan du sätter in dina första kronor. Texten är en neutral genomgång, inte en rekommendation.

Vad är SaveLend?

SaveLend är en plattform som förmedlar lån mellan sparare och låntagare och tar betalt via en avgift på den ränta spararna tjänar. Du sätter in pengar, och pengarna fördelas automatiskt på många små andelar av olika krediter – till exempel konsumentlån, företagslån, fakturaköp (factoring), inkassoportföljer och fastighetsprojekt. När låntagarna betalar ränta och amortering tillfaller den delen dig som investerare.

Bolaget grundades 2014 i Gävle och drivs i dag av SaveLend Group AB, med verksamhet i Sverige, Polen och Finland och omkring 45 anställda. Tanken med modellen är att flytta en del av den ränta som normalt hamnar hos bankerna till privata sparare i stället. Det gör SaveLend till ett alternativ till börsen och till ett vanligt sparkonto – men med en helt annan risknivå, vilket vi återkommer till.

SaveLend Group på börsen

SaveLend Group AB är noterat på Nasdaq First North Growth Market – Nasdaqs handelsplattform för mindre tillväxtbolag som inte uppfyller kraven för huvudlistan på Stockholmsbörsen. Aktien handlas sedan den 9 juni 2021 under kortnamnet YIELD. Det innebär att du både kan spara via SaveLend och äga aktier i SaveLend. Under 2026 sålde koncernen av sitt faktureringsbolag Billecta och har ansökt om tillstånd att bli ett kreditmarknadsbolag, vilket skulle ställa bolaget under utökad tillsyn av Finansinspektionen. Observera att själva aktien är en egen investering med egen risk, skild från sparandet på plattformen.

Vad betyder P2P-lån?

P2P-lån betyder att privatpersoner lånar ut pengar direkt till andra personer och företag, i stället för att pengarna går via en banks balansräkning. P2P står för peer-to-peer (person till person). Som långivare får du betalt i ränta, precis som en bank får ränta när den lånar ut pengar till dig.

Skillnaden mot banken är att du som sparare bär kreditrisken själv: om en låntagare inte betalar tillbaka är det din andel av lånet som påverkas, inte bankens. För att sprida den risken delar plattformar som SaveLend upp ditt kapital på många lån samtidigt, så att en enskild utebliven betalning bara utgör en liten del av helheten. Vill du läsa mer om själva modellen har vi en separat guide om hur P2P-lån fungerar i Sverige, och en om crowdfunding som är en närbesläktad form av finansiering.

Hur fungerar SaveLend?

SaveLend bygger på att du väljer en sparprodukt och låter plattformen sköta den löpande fördelningen av dina pengar. Du behöver alltså inte själv plocka ut enskilda lån. I stället finns ett par färdiga alternativ med olika risk, löptid och likviditet.

Sparstrategier – Balanserad och Yield

Sparstrategierna är SaveLends automatiska sparande, där en räntesättande robot löpande investerar dina pengar i en bred portfölj av krediter. Det finns två strategier:

• Balanserad – lägre risk och en bredare spridning mellan kredittyper. SaveLend uppger en genomsnittlig avkastning på omkring 7 % rullande tolv månader (efter avgifter och kreditförluster, före skatt).
• Yield – högre förväntad avkastning mot högre risk, historiskt kring 7,5–8 % rullande tolv månader på samma villkor.

Ränta och återbetalningar återinvesteras automatiskt så länge du inte stänger av det, vilket skapar en ränta-på-ränta-effekt. Siffrorna ovan är historiska och illustrativa – de är varken garanterade eller ett löfte om framtida avkastning.

SaveLend Fast – fast ränta

SaveLend Fast är en produkt med i förväg bestämd ränta. Här får du en fast ränta på 5,5 % under en bindningstid på 12 eller 24 månader. Vid löptidens slut betalas kapital och ränta ut till ditt uttagskonto inom några bankdagar. Om den underliggande portföljen skulle ge lägre avkastning än 5,5 % täcker SaveLend mellanskillnaden; blir utfallet högre behåller SaveLend överskottet. I gengäld är pengarna bundna under hela perioden.

Fastighetsprojekt

Utöver de automatiska strategierna kan du i vissa fall investera i enskilda fastighetsprojekt med egen löptid och egen förväntad avkastning. Det ger mer kontroll men också mer koncentrerad risk, eftersom pengarna då ligger i ett enskilt projekt snarare än spridda över hundratals lån.

Vad kostar det att använda SaveLend?

Det är gratis att öppna konto, sätta in och ta ut pengar – SaveLend tar i stället betalt genom en prestationsbaserad serviceavgift på den avkastning du får. Avgiften är som mest 10 % av den ränta du tjänar in. Tjänar portföljen ingen ränta tas ingen serviceavgift ut.

Avgiften kan sänkas via ett bonussystem (en så kallad bonustrappa). Ju mer kapital du har på plattformen, eller ju fler aktier i SaveLend Group du äger, desto lägre blir serviceavgiften – ned mot 5 % på de högsta nivåerna. Bonusnivåerna påverkar även avgiften på andrahandsmarknaden. Eftersom nivåerna kan ändras bör du kontrollera de aktuella villkoren direkt hos SaveLend innan du sätter in pengar.

Vilken avkastning kan du få?

Den avkastning SaveLend lyfter fram ligger historiskt runt 7 % per år, men siffran varierar mellan produkterna och över tid. Balanserad har legat kring 7 % och Yield något högre, båda uppmätta som rullande tolvmånaderssnitt efter avgifter och kreditförluster men före skatt. SaveLend Fast ger en fast ränta på 5,5 %.

Tre saker är viktiga att förstå kring avkastningen:

• Kreditförluster är inräknade. En del av bruttoräntan på lånen försvinner när vissa låntagare inte betalar. Den redovisade avkastningen är det som är kvar efter dessa förluster.
• Historik är inte en garanti. Avkastningen kan bli både högre och lägre, och i perioder med många kreditförluster kan den sjunka tydligt. Du kan förlora delar av ditt insatta kapital.
• Jämför med alternativen. En målavkastning på 7 % ska vägas mot risken. Ett sparkonto med insättningsgaranti ger lägre ränta men ingen kapitalrisk, medan en bred investering på börsen historiskt gett högre avkastning över lång tid men med stora svängningar.

Hur kommer du igång med SaveLend?

Du kommer igång genom att skapa ett konto, verifiera dig och föra över pengar. Själva registreringen tar bara någon minut:

1. Skapa ett konto och legitimera dig med BankID.
2. Välj sparprodukt – en sparstrategi (Balanserad eller Yield), SaveLend Fast eller ett fastighetsprojekt.
3. Sätt in pengar via Swish, Trustly eller vanlig banköverföring, alternativt starta ett månadssparande.
4. Låt plattformen investera pengarna automatiskt och följ utvecklingen i appen (iOS och Android) eller på webben.

Insatta men ännu ej investerade pengar ligger på ett klientmedelskonto i väntan på att placeras.

Hur mycket behöver du sätta in?

Det finns ingen officiell lägsta insättning, men SaveLend rekommenderar en viss nivå för att spridningen ska fungera. För Balanserad anges omkring 2 000 kr och för Yield omkring 10 000 kr som en rimlig startnivå. Med för lite kapital hinner pengarna inte spridas på tillräckligt många lån, vilket ökar risken att ett enskilt uteblivet lån påverkar hela ditt resultat. Ett månadssparande är ett vanligt sätt att bygga upp kapitalet successivt.

Kan du ta ut pengarna när du vill?

Likviditeten är begränsad – det går inte att ta ut investerade pengar direkt. Oinvesterat kapital kan du däremot ta ut när som helst. För att komma åt pengar som redan är utlånade finns i princip två vägar:

• Du stänger av återinvesteringen, så att ränta och amorteringar betalas ut i stället för att lånas ut på nytt. Då frigörs pengarna i takt med att lånen återbetalas, vilket kan ta tid.
• Du säljer dina andelar på SaveLends andrahandsmarknad. Det är förenat med en avgift på upp till 5 % av det förmedlade beloppet. För strategierna Balanserad och Yield finns dock en avgiftsfri kvot – du kan sälja upp till 100 000 kr per avslutad tolvmånadersperiod utan avgift, och outnyttjat utrymme förs över till nästa period.

Lån som är sena eller i default går inte att sälja vidare på andrahandsmarknaden. Räkna därför med SaveLend som ett sparande på åtminstone några års sikt snarare än en buffert du snabbt kan tömma.

Hur beskattas avkastningen på SaveLend?

Räntan du får beskattas som inkomst av kapital med 30 %. SaveLend rapporterar normalt uppgifterna till Skatteverket, så att de blir förifyllda i din deklaration där du kan kontrollera och godkänna beloppet. Till skillnad från aktier och fonder går den här typen av lånebaserat sparande inte att hålla i ett investeringssparkonto (ISK) med schablonbeskattning – avkastningen beskattas i stället löpande som kapitalinkomst. Kontrollera alltid dina egna uppgifter innan du godkänner deklarationen.

Är SaveLend säkert?

SaveLend är ingen riskfri sparform, och den viktigaste skillnaden mot ett banksparande gäller skyddet för dina pengar. Alla investeringar innebär risk, och för lånebaserat sparande är den främsta risken att låntagare inte betalar tillbaka – så kallade kreditförluster. SaveLend uppger att man minskar risken genom kreditprövning av låntagarna och genom att sprida pengarna på många lån, men risken försvinner aldrig helt.

En vanlig missuppfattning är att insättningsgarantin skyddar pengarna. Så är det inte: investeringar hos SaveLend omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Så här ser skyddet faktiskt ut:

• Oinvesterade pengar ligger på ett klientmedelskonto hos Handelsbanken och omfattas av insättningsgarantin upp till 1 150 000 kr per person och bank. Har du andra insättningar i samma bank räknas de in i samma tak.
• Investerade pengar är en direkt fordran på låntagarna och skyddas inte av insättningsgarantin. Skulle SaveLend gå i konkurs är tanken att en annan part tar över administrationen så att återbetalningarna fortsätter.
• Separationsrätt gäller för oinvesterade medel, vilket innebär att de hålls åtskilda från bolagets egna pengar.

Slutsatsen är att SaveLend bör ses som en investering med reell kapitalrisk, inte som ett tryggt sparkonto. Lägg bara in pengar du kan avvara på några års sikt, och håll din ekonomiska buffert på ett konto med insättningsgaranti.

SaveLend jämfört med andra plattformar

SaveLend är en av flera svenska plattformar för lånebaserade och alternativa investeringar. Tabellen nedan ger en översikt – avkastningssiffrorna är indikativa, varierar över tid och är inte garanterade, så kontrollera alltid aktuella villkor hos respektive plattform.

Vill du i stället ha ett automatiskt sparande utan egen kreditrisk är en fondrobot ett alternativ som placerar i aktie- och räntefonder i stället för i enskilda lån.

Vanliga misstag att undvika

De flesta problem med lånebaserat sparande beror på missförstånd om risk och likviditet snarare än på plattformen i sig. Här är de vanligaste fallgroparna:

• Att tro att pengarna är garanterade. Insättningsgarantin skyddar inte investerade pengar. Behandla SaveLend som en investering, inte som ett sparkonto.
• Att sätta in för lite kapital. Med för små belopp sprids pengarna på för få lån, och en enda utebliven betalning kan dra ner hela resultatet.
• Att använda pengar du snart behöver. Investerade pengar är inte direkt tillgängliga – att få ut dem kan ta tid eller kosta en andrahandsmarknadsavgift.
• Att jaga högsta avkastning utan att väga in risken. Högre förväntad avkastning innebär högre risk för kreditförluster.
• Att glömma skatten. Räntan beskattas med 30 % som kapitalinkomst och kan inte skattas av i ett ISK.
• Att lägga alla sparpengar på ett ställe. Se lånebaserat sparande som en mindre del av en bredare portfölj tillsammans med fonder, aktier och ett buffertsparande.

Vem passar SaveLend för?

SaveLend passar den som redan har en ekonomisk buffert, förstår att kapitalet kan minska och vill sprida sitt sparande till tillgångar utanför börsen. Produkten riktar sig till dig som söker en möjlig avkastning över bankräntan, kan binda pengarna i åtminstone några år och accepterar kreditrisk i utbyte mot den räntan.

Den passar sämre för dig som behöver pengarna på kort sikt, som vill ha garanterat kapitalskydd eller som letar efter en plats för själva bufferten. Till det är ett sparkonto med insättningsgaranti ett tryggare val.

Friskrivning: Den här artikeln är allmän information om hur SaveLend fungerar och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att investera. Lånebaserade investeringar innebär risk, och du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fatta egna beslut utifrån din situation och kontrollera alltid aktuella villkor hos SaveLend. Mer om reglering och konsumentskydd finns hos Finansinspektionen och Konsumentverket.

Vanliga frågor (FAQ)

Är SaveLend säkert?

SaveLend är en seriös och börsnoterad aktör, men det är ingen riskfri sparform. Investerade pengar omfattas inte av insättningsgarantin och du kan förlora delar av kapitalet om låntagare inte betalar. Bara oinvesterade pengar på klientmedelskontot är garanterade, upp till 1 150 000 kr.

Vilken avkastning ger SaveLend?

Historiskt har sparstrategierna gett omkring 7 % per år efter avgifter och kreditförluster, och den fasta produkten SaveLend Fast ger 5,5 % på 12 eller 24 månader. Siffrorna är inte garanterade och kan bli både högre och lägre.

Vad kostar SaveLend?

Det är gratis att öppna konto och att sätta in och ta ut pengar. SaveLend tar en prestationsbaserad serviceavgift på upp till 10 % av den ränta du tjänar, som kan sänkas till som lägst 5 % via bonussystemet. Försäljning på andrahandsmarknaden kan kosta upp till 5 %.

Hur tar jag ut pengar från SaveLend?

Oinvesterade pengar kan tas ut direkt. Investerade pengar frigörs antingen i takt med att lånen återbetalas när du stängt av återinvesteringen, eller genom att du säljer andelarna på andrahandsmarknaden mot en avgift.

Hur beskattas avkastningen på SaveLend?

Räntan beskattas som inkomst av kapital med 30 %. SaveLend rapporterar normalt uppgifterna till Skatteverket så att de blir förifyllda i deklarationen. Sparformen kan inte hållas i ett ISK med schablonbeskattning.

Detta inlägg uppdaterades senast november 4, 2026.