Ett aktieindex är ett mått på hur ett bestämt urval av aktier värderas över tid. När det i nyheterna sägs att ”börsen” steg eller sjönk syftar man nästan alltid på ett aktieindex och hur det har utvecklats – inte på varje enskild aktie. I den här guiden går vi igenom vad ett aktieindex är, hur det räknas ut, skillnaden mellan pris- och avkastningsindex samt vilka svenska och amerikanska index du oftast stöter på.
Viktiga punkter
- Ett aktieindex visar hur ett urval aktier värderas tillsammans över tid.
- När nyheterna säger att ”börsen” stiger eller faller syftar de oftast på ett index, inte på varje aktie.
- Prisindex räknar bara kurser; avkastningsindex räknar även in utdelningar.
- De flesta index är kapitalvägda – stora bolag väger tyngst. Dow Jones är dock prisvägt.
- Vanliga index: OMXSPI, OMXSGI, OMXS30 (Sverige) samt S&P 500, Dow Jones, Nasdaq 100 (USA).
- Du kan inte köpa ett index direkt, men du kan följa det via en indexfond eller ETF.
Vad är ett aktieindex?
Ett aktieindex är ett register över ett antal aktier, där det gemensamma värdet på de bolag som ingår utgör själva indexet. Ordet index betyder ungefär ”förteckning” eller ”register”, och ett aktieindex är alltså en sammanvägd siffra som visar hur en grupp aktier rör sig tillsammans.
Själva nivån på ett index – till exempel ”2 500 punkter” – säger lite i sig. Det intressanta är förändringen över tid. Stiger indexet med 1 procent på en dag har de ingående bolagen i genomsnitt (vägt efter sin storlek) blivit 1 procent mer värda.
Några exempel på vanliga aktieindex:
- OMXSPI – ett index över samtliga börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen.
- OMXS30 – ett index över de 30 mest omsätta aktierna på Stockholmsbörsen.
- S&P 500 – ett index över 500 av de största bolagen på den amerikanska börsen.
När du hör att börsen ”stigit” eller ”sjunkit” menas alltså att ett visst index rört sig – inte att precis alla noterade aktier gjort samma sak. Enskilda bolag kan gå åt motsatt håll samma dag som indexet går upp.
Vad används ett aktieindex till?
Ett aktieindex används för att spegla den genomsnittliga värderingen av ett utsnitt av aktiebörsen över tid. För dig som sparar i aktier och fonder fyller index framför allt två syften.
Mäta hur marknaden går
Index är ett snabbt sätt att se hur en hel marknad eller bransch utvecklas, utan att behöva följa varje enskild aktie. Därför är det index som nyheter, banker och analytiker refererar till när de sammanfattar börsdagen.
Jämföra ditt eget sparande
Index är också en mätsticka för dina egna investeringar. Du vill veta om ditt sparande går bättre eller sämre än marknaden i stort. Eftersom det finns många index är det viktigt att du jämför dig med ett relevant index.
- Har du en portfölj med svenska storbolag är OMXS30 eller OMXSGI naturliga jämförelser.
- Består sparandet av amerikanska fonder passar det bättre att jämföra mot S&P 500 eller Nasdaq 100.
Om dina aktier och fonder år efter år presterar sämre än ett relevant index är det en tydlig signal om att du bör se över ditt sparande. Det är nämligen få – både proffs och privatsparare – som långsiktigt lyckas slå index. Det är en viktig anledning till att indexfonder, som enkelt och billigt följer ett förutbestämt index, har växt kraftigt de senaste åren.
Prisindex och avkastningsindex – vad är skillnaden?
Skillnaden mellan ett prisindex och ett avkastningsindex handlar om hur utdelningar hanteras – och den är viktigare än många tror.
Prisindex
Ett prisindex avspeglar enbart aktiekursernas rörelser och tar inte hänsyn till utdelningar. De flesta index som citeras i media, som OMXSPI, OMXS30 och Dow Jones, är prisindex.
Avkastningsindex
Ett avkastningsindex (även kallat total return- eller ”gross”-index) räknar in både kursrörelser och återinvesterade utdelningar. Det speglar därför bättre den faktiska avkastning en investerare får. OMXSGI är ett exempel på ett svenskt avkastningsindex.
Eftersom utdelningar över många år utgör en stor del av totalavkastningen stiger ett avkastningsindex snabbare än ett prisindex med samma innehåll. När du jämför din egen avkastning (där du normalt återinvesterar utdelningar) bör du därför helst jämföra mot ett avkastningsindex för att det ska bli rättvist.
Hur viktas ett aktieindex?
Hur mycket varje bolag påverkar indexets rörelser avgörs av viktningen. Det finns flera metoder, och det är bra att känna till de vanligaste.
Kapitalvägt (marknadsvärdesvägt)
De allra flesta aktieindex är kapitalvägda. Det innebär att ett bolag med högre marknadsvärde påverkar indexet mer än ett mindre bolag. Ofta används floatjustering, vilket betyder att man bara räknar de aktier som faktiskt är tillgängliga för handel. OMXS30, OMXSPI och S&P 500 är kapitalvägda.
Prisvägt
Ett prisvägt index viktar i stället bolagen efter aktiens pris – en aktie med hög kurs påverkar indexet mer än en med låg kurs, oavsett hur stora bolagen är. Dow Jones Industrial Average är det mest kända prisvägda indexet. För att rörelser inte ska störas av aktiesplittar används en särskild ”divisor” som justeras vid splittar och bolagsbyten.
Likaviktat
I ett likaviktat index väger alla bolag lika mycket oavsett storlek eller kurs. Det förekommer i vissa fonder men är mindre vanligt bland de stora index som citeras i nyheterna.
Vanliga svenska aktieindex
Teoretiskt kan man skapa hur många index som helst – är du intresserad av exempelvis svenska telekombolag skulle du kunna bygga ett eget index med Telia, Tele2 och andra operatörer. I praktiken är det dock ett fåtal stora index som används för att utvärdera Stockholmsbörsen.
OMXSPI (OMX Stockholm Price Index)
OMXSPI innehåller samtliga bolag som är noterade på Stockholmsbörsen, över large-, mid- och small cap. Det är detta index som oftast menas när ekonominyheterna talar om hur ”Stockholmsbörsen” gått under dagen.
- Antal bolag: samtliga noterade (flera hundra)
- Inkluderar utdelningar: Nej (prisindex)
OMXSGI (OMX Stockholm Gross Index)
OMXSGI innehåller samma bolag som OMXSPI, men är ett avkastningsindex som räknar in återinvesterade utdelningar. Det ger en mer rättvis bild av den totala avkastningen på Stockholmsbörsen över tid.
- Antal bolag: samtliga noterade
- Inkluderar utdelningar: Ja (avkastningsindex)
OMXS30 (OMX Stockholm 30)
OMXS30 omfattar de 30 mest omsätta (mest köpta och sålda) aktierna på Stockholmsbörsen och speglar därmed de bolag som handlas mest. Sammansättningen ses över två gånger per år, och vid omviktningen får inget enskilt bolag väga mer än 15 procent. Bland de tyngsta innehåven brukar finnas bolag som Investor, Atlas Copco, ASSA ABLOY, AstraZeneca, Ericsson och Volvo.
- Antal bolag: 30
- Inkluderar utdelningar: Nej (prisindex)
Tips: Här kan du se en förteckning över alla svenska index.
Vanliga amerikanska aktieindex
Eftersom USA är världens största aktiemarknad påverkar de amerikanska indexen börser över hela världen. Tre index dominerar rapporteringen.
S&P 500
S&P 500 innehåller 500 av de största börsnoterade bolagen i USA, noterade på New York Stock Exchange eller Nasdaq. Indexet är floatjusterat kapitalvägt och ses av många som det bästa enskilda måttet på hur det går för den amerikanska ekonomin och den breda aktiemarknaden.
- Antal bolag: 500
- Inkluderar utdelningar: Nej i standardvarianten (det finns även en total return-variant)
Dow Jones Industrial Average (DJIA)
Dow Jones Industrial Average innehåller 30 stora amerikanska bolag, bland dem Apple, Microsoft, Coca-Cola och Nvidia. DJIA är ett av de äldsta indexen i världen och publicerades i sin ursprungliga form redan 1896. Till skillnad från de flesta andra index är det prisvägt, vilket gör att bolag med hög aktiekurs påverkar indexet mer än bolag med låg kurs.
- Antal bolag: 30
- Inkluderar utdelningar: Nej (prisindex)
Nasdaq 100 (NDX)
Nasdaq 100 återspeglar de 100 största icke-finansiella bolagen som är noterade på Nasdaqbörsen. Finansbolag ingår alltså inte, och indexet är tungt viktat mot teknik- och tillväxtbolag. Det ska inte förväxlas med Nasdaq Composite, som i stället omfattar nästan alla bolag på Nasdaq.
- Antal bolag: 100
- Inkluderar utdelningar: Nej (prisindex)
Tips: Här kan du se en förteckning över alla amerikanska index.
Jämförelse
| Index | Marknad | Antal bolag | Typ | Viktning |
|---|---|---|---|---|
| OMXSPI | Sverige (hela Stockholmsbörsen) | Samtliga noterade | Prisindex | Kapitalvägt |
| OMXSGI | Sverige (hela Stockholmsbörsen) | Samtliga noterade | Avkastningsindex | Kapitalvägt |
| OMXS30 | Sverige (Stockholmsbörsen) | 30 | Prisindex | Kapitalvägt (tak 15 %) |
| S&P 500 | USA (NYSE + Nasdaq) | 500 | Prisindex | Floatjusterat kapitalvägt |
| Dow Jones (DJIA) | USA | 30 | Prisindex | Prisvägt |
| Nasdaq 100 | USA (Nasdaq, ej finansbolag) | 100 | Prisindex | Modifierat kapitalvägt |
Kan man investera direkt i ett aktieindex?
Nej, du kan inte köpa själva indexet – ett index är bara en beräkning. Däremot kan du investera i produkter som följer ett index. De vanligaste är indexfonder och börshandlade fonder (ETF:er), som köper samma aktier som indexet innehåller och därmed följer dess utveckling till en låg avgift.
Fördelen är att du med ett enda köp får en bred spridning (riskspridning) över många bolag. Nackdelen är att du per definition aldrig kan slå marknaden – du följer den. En indexfond följer också indexet nedåt i sämre tider, så en bred spridning tar inte bort marknadsrisken.
Vanliga misstag när man tolkar index
Index är ett kraftfullt verktyg, men det är lätt att dra fel slutsatser. Här är de vanligaste misstagen.
- Jämföra med fel index. Att mäta en portfölj med småbolag mot OMXS30 (storbolag) ger en missvisande bild. Välj ett index som liknar ditt eget innehåll.
- Blanda ihop prisindex och avkastningsindex. Jämför du din avkastning (med återinvesterade utdelningar) mot ett prisindex ser du bedrägligt bra ut, eftersom prisindexet saknar utdelningarna.
- Tro att index = alla aktier. När ”börsen” faller kan enskilda bolag ändå stiga. Ett index är ett genomsnitt, inte en dom över varje aktie.
- Glömma viktningen. I ett kapitalvägt index kan några få jättebolag styra nästan hela rörelsen. En stor uppgång kan dölja att majoriteten av bolagen faktiskt backat.
- Stirra på indexnivån. Själva punkttalet säger inget om ett index är ”dyrt” eller ”billigt” – det är förändringen och vad som ligger bakom som betyder något.
Friskrivning
Den här artikeln är allmän information om aktieindex och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja värdepapper. Att spara i aktier och fonder innebär en risk – historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital. Index och deras sammansättning uppdateras löpande; kontrollera alltid aktuella uppgifter hos indexleverantören innan du fattar beslut. Vill du veta mer om dina rättigheter och risker med sparande och investeringar kan du vända dig till Finansinspektionen och Konsumentverket.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är ett aktieindex?
Ett aktieindex är ett mått som visar hur ett bestämt urval av aktier värderas tillsammans över tid. Det används för att mäta hur en marknad eller bransch utvecklas och som jämförelse för det egna sparandet.
Vad är skillnaden mellan OMXSPI och OMXS30?
OMXSPI omfattar samtliga bolag på Stockholmsbörsen, medan OMXS30 bara innehåller de 30 mest handlade aktierna. OMXS30 speglar alltså storbolagen, medan OMXSPI ger en bredare bild av hela börsen.
Vad betyder det att börsen stiger?
Det betyder oftast att ett visst index, exempelvis OMXSPI eller OMXS30, har stigit. Det innebär inte att varje enskild aktie har gått upp – enskilda bolag kan röra sig åt motsatt håll samma dag.
Vad är skillnaden på prisindex och avkastningsindex?
Ett prisindex räknar bara med kursrörelser, medan ett avkastningsindex också inkluderar återinvesterade utdelningar. Avkastningsindexet ger därför en mer rättvis bild av den totala avkastningen över tid.
Kan man köpa ett index?
Du kan inte köpa själva indexet, men du kan investera i indexfonder eller börshandlade fonder (ETF:er) som följer ett visst index till låg avgift och därmed ger dig ungefär samma utveckling.
Detta inlägg uppdaterades senast oktober 9, 2026.