Preferensaktier – så fungerar preffar och vad du bör tänka på

Preferensaktier, eller ”preffar” som de kallas i folkmun, är ett aktieslag där utdelningen är bestämd på förhand och där ägaren får sin utdelning före ägare av vanliga aktier. För dig som sparare betyder det en förutsägbar och ofta relativt hög utdelning – men också begränsad kurspotential och särskilda risker, som att bolaget kan lösa in aktien. I den här guiden går vi igenom vad en preferensaktie är, hur utdelning och inlösenkurs fungerar, för- och nackdelar, skatt, vilka svenska preferensaktier som finns 2026 och vem de passar för.

Vad är en preferensaktie?

En preferensaktie är juridiskt sett en aktie, men den beskrivs ofta som en blandning av en aktie och en obligation. Likheten med vanliga aktier är att pengarna bolaget får in när aktierna ges ut räknas som eget kapital, och att preferensaktien ger ägaren rösträtt. Likheten med en obligation är att preferensaktien vanligtvis ger en på förhand bestämd utdelning.

Den som äger en preferensaktie har alltså företräde till utdelning framför den som äger en stamaktie – det vill säga en ”vanlig” aktie. Ordet ”preferens” betyder just företräde. Bolaget har relativt fria tyglar när villkoren sätts, och de skrivs in i bolagsordningen. Därför är det viktigt att du läser på om den specifika preferensaktie du är intresserad av innan du köper.

Generellt gäller följande för svenska preferensaktier:

• Ägaren är lovad en förutbestämd utdelning innan någon utdelning ges till stamaktieägarna.
• Om bolaget inte har råd att betala utdelningen bokförs en ”utdelningsskuld” som ska betalas ut vid ett senare tillfälle, ofta med ränta.
• Preferensaktier ges ut med en inlösenkurs – ett förutbestämt pris där bolaget har rätt att köpa tillbaka aktierna.
• En preferensaktie ger oftast begränsad rösträtt, exempelvis en tiondels röst per aktie.
• Vid likvidation eller konkurs har preferensaktieägare förtur framför stamaktieägare till eventuella utbetalningar (men efter bolagets långivare).

Preferensaktie, stamaktie och D-aktie – vad är skillnaden?

Skillnaden mellan aktieslagen handlar främst om utdelning, rösträtt och kurspotential. En stamaktie ger full del i bolagets utveckling men ingen garanterad utdelning. En preferensaktie ger en fast, prioriterad utdelning men nästan ingen kurspotential.

På senare år har många bolag slutat ge ut nya preferensaktier och i stället valt att emittera så kallade D-aktier. En D-aktie är juridiskt en stamaktie med begränsad utdelning, ofta utan den inlösenkurs som finns för preferensaktier. Den ger en lägre grad av företräde än en preferensaktie men brukar ändå ha en jämn och förutsägbar utdelning. Jämför de tre aktieslagen nedan.

Så fungerar utdelningen på preferensaktier

Utdelningen på en preferensaktie är ett fast belopp i kronor som bestäms i bolagsordningen, inte en andel av vinsten som för stamaktier. Beloppet delas i Sverige oftast upp och betalas ut kvartalsvis, vilket ger ett jämnt kassaflöde för den som vill ha löpande inkomster från sitt sparande.

Den fasta utdelningen är också skälet till att preferensaktier ofta mäts i direktavkastning – den årliga utdelningen delat med aktiens pris. För svenska preffar har direktavkastningen under senare år legat på ungefär 5–9 procent. Här gäller en viktig tumregel: högre direktavkastning betyder nästan alltid högre risk. En ovanligt hög avkastning speglar oftast marknadens oro för att bolaget inte ska klara utbetalningarna.

Till skillnad från en obligation finns ingen garanti. Om bolaget ställer in utdelningen samlas den vanligtvis på hög som en skuld till preferensaktieägarna, men den betalas bara ut om och när bolaget åter har råd. Vill du förstå grunderna i aktieutdelning i stort kan du läsa mer om utdelning.

Vad är en inlösenkurs och varför är den viktig?

Inlösenkursen är ett förutbestämt pris där bolaget har rätt – men inte skyldighet – att köpa tillbaka preferensaktierna. Den är central eftersom den i praktiken sätter ett tak för hur högt aktien kan handlas: ingen vill betala mycket mer än inlösenkursen, eftersom bolaget när som helst kan lösa in aktien till just det priset.

Inlösenkursen är ofta trappstegsformad och sjunker med tiden. Ett bolag kan till exempel ha en högre inlösenkurs de första åren och en lägre kurs efter tio år. Det innebär att om du köper en preferensaktie långt över inlösenkursen, och bolaget sedan väljer att lösa in den, kan du förlora delar av ditt investerade kapital. Därför bör du alltid jämföra dagens börskurs med den inlösenkurs som gäller just nu enligt bolagsordningen.

Fördelar med preferensaktier

Den största fördelen med preferensaktier är den höga och förutsägbara utdelningen. För många sparare är det attraktivt att innehavet leder till utbetalningar i faktiska kronor, pengar som kan återinvesteras så att innehavet växer över tid tack vare ränta-på-ränta-effekten.

• Förutsägbart kassaflöde. Den fasta, ofta kvartalsvisa utdelningen passar den som vill ha regelbundna inkomster från sitt sparande, exempelvis i en utdelningsportfölj.
• Företräde framför stamaktier. Preferensaktieägare får sin utdelning först, och vid konkurs står de före stamaktieägarna i kön.
• Högre avkastning än lågriskalternativ. Direktavkastningen är normalt högre än räntan på ett sparkonto eller i räntefonder, även om risken också är högre.
• Lägre kurssvängningar. Eftersom kursen tenderar att pendla runt inlösenkursen rör sig preffar ofta mindre än stamaktier.

Risker med preferensaktier

Nackdelarna är minst lika viktiga att förstå som fördelarna. En vanlig missuppfattning är att utdelningen är garanterad – det är den inte.

Du går miste om kursuppgång och höjd utdelning

Preferensaktiers kursutveckling är normalt modest. Går bolaget bra tar stamaktieägarna del av kursuppgången, medan din preferensaktie fortsätter att handlas nära inlösenkursen. Välskötta bolag höjer dessutom ofta utdelningen på stamaktien över tid, men din preferensutdelning ligger fast på det belopp som står i bolagsordningen.

Risk vid inlösen

Om du har betalat mer för aktien än den gällande inlösenkursen, och bolaget sedan väljer att lösa in preferensaktierna, förlorar du mellanskillnaden. Har du inte hunnit få särskilt mycket utdelning kan du gå back på investeringen. Följ därför bolagets pressmeddelanden så att du inte blir överraskad.

Räntekänslighet

Eftersom preferensaktier värderas efter sin utdelning beter de sig delvis som räntepapper. När marknadsräntorna stiger faller ofta kurserna på preffar, eftersom placerare då kan få hög avkastning även i tryggare alternativ. När räntorna sjunker gäller det omvända. Det förklarar varför kurserna på många svenska preferensaktier rörde sig kraftigt under ränteuppgången 2022–2024.

Risk att bolaget inte har råd

Att ett bolag ställer in utdelningen är en reell risk, särskilt för bolag med hög belåning. Preferensaktier är vanligast bland fastighetsbolag, en bransch som är känslig för just räntor och fastighetsvärden. Flera svenska bolag har genom åren tvingats skjuta upp eller ställa in sina preferensutdelningar. Välj därför i första hand preferensaktier utgivna av stabila, lönsamma bolag – och var extra vaksam när direktavkastningen framstår som ovanligt hög.

Varför ger bolag ut preferensaktier?

För ett bolag finns framför allt tre skäl att ge ut preferensaktier i stället för att ta lån, ge ut företagsobligationer eller emittera fler stamaktier:

1. Räknas som eget kapital. Lån och obligationer bokförs som skulder, medan preferensaktier räknas som eget kapital. Det förbättrar bolagets nyckeltal och sänker belåningsgraden.
2. Ingen förfallodag. Till skillnad från ett lån har en preferensaktie ingen bestämd förfallodag. Den kan därför ses som ett ”evigt lån” som bolaget kan betala tillbaka när det vill genom att lösa in aktien.
3. Behåller inflytandet. Eftersom preferensaktien har begränsad rösträtt kan grundare och huvudägare ta in kapital utan att tappa kontrollen över bolaget, och senare lösa in aktierna till ett förutbestämt pris.

Vilka preferensaktier finns på den svenska börsen?

Utbudet av preferensaktier har krympt de senaste åren, dels för att flera bolag löst in sina preffar, dels för att nya emissioner oftare sker som D-aktier. Ett tydligt exempel är fastighetsbolaget Akelius, vars välkända preferensaktie löstes in i sin helhet i november 2019 till 347,50 kronor per aktie och ersattes av en D-aktie.

Nedan följer några preferensaktier som handlats på den svenska marknaden, med utdelning och inlösenkurs enligt respektive bolagsordning. Tänk på att villkor och kurser ändras – kontrollera alltid aktuella uppgifter hos bolaget och din bank innan du köper.

Som synes dominerar fastighetsbolagen. Flera äldre preffar, som Eniros och Oscar Properties, har skjutit upp eller ställt in sina utdelningar efter ekonomiska problem – en påminnelse om att utdelningen aldrig är garanterad.

Hur köper du preferensaktier?

Du köper preferensaktier på samma sätt som vanliga aktier, via en nätmäklare eller din bank. Preferensaktien handlas på börsen under bolagets namn följt av ”Pref”, exempelvis ”Corem Pref”. Så här går du i praktiken till väga:

1. Öppna ett konto hos en nätmäklare eller bank – ofta ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring.
2. Jämför courtaget, det vill säga avgiften per affär, eftersom det påverkar din avkastning över tid.
3. Läs bolagsordningen för aktuell utdelning, inlösenkurs och eventuell uppskjuten utdelning.
4. Jämför börskursen med gällande inlösenkurs så att du inte betalar mer än du kan få tillbaka vid en inlösen.
5. Lägg din order och bevaka bolagets rapporter och pressmeddelanden.

Skatt på preferensaktier

Preferensaktier beskattas enligt samma regler som andra aktier, och vilken kontotyp du väljer spelar roll. På ett vanligt aktie- och fondkonto (depå) beskattas utdelningen med 30 procent och du skattar för vinst när du säljer. På ett ISK eller i en kapitalförsäkring sker i stället en årlig schablonbeskattning av kontots värde, oavsett hur mycket utdelning du får – vilket ofta passar utdelningsaktier med många utbetalningar.

Sedan den 1 januari 2025 finns dessutom en skattefri grundnivå på sparande i ISK och kapitalförsäkring. Grundnivån var 150 000 kronor under 2025 och höjs till 300 000 kronor den 1 januari 2026. Det gäller det sammanlagda värdet för privatpersoner. Kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket, eftersom skatteregler ändras.

Vanliga misstag att undvika

• Att tro att utdelningen är garanterad. Den är prioriterad, men kan skjutas upp eller ställas in om bolaget får problem.
• Att jaga högst direktavkastning. Den högsta avkastningen hör ofta ihop med den högsta risken.
• Att betala långt över inlösenkursen. Du riskerar att förlora mellanskillnaden om aktien löses in.
• Att strunta i bolagsordningen. Villkoren varierar stort mellan olika preferensaktier.
• Att lägga allt i ett bolag eller en bransch. Eftersom preffar domineras av fastighetsbolag blir portföljen lätt ensidig.
• Att ignorera ränteläget. Stigande räntor pressar ofta kurserna på preferensaktier.

Vem passar preferensaktier för?

Preferensaktier passar främst den defensiva spararen som vill ha ett jämnt, förutsägbart kassaflöde och accepterar att avstå från kurstillväxt. De kan fungera som en krydda i en bredare portfölj, mellan tryggare räntor och mer offensiva stamaktier. Söker du däremot långsiktig värdetillväxt är stamaktier eller breda fonder oftast ett bättre val. Vill du jämföra olika sparformer kan du läsa vår guide om aktier eller fonder.

Friskrivning

Den här artikeln är allmän information om preferensaktier och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja något värdepapper. Att investera i aktier innebär en risk – du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Uppgifter om utdelning, inlösenkurs och skatt kan ändras. Kontrollera alltid aktuella villkor hos bolaget, din bank och hos myndigheter som Finansinspektionen och Skatteverket innan du fattar ett investeringsbeslut.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är en preferensaktie?

En preferensaktie är ett aktieslag med en på förhand bestämd utdelning och företräde till utdelning framför stamaktier. Den beskrivs ofta som en blandning av en aktie och en obligation och har oftast begränsad rösträtt.

Vad är skillnaden mellan preferensaktier och stamaktier?

Stamaktier ger full del i bolagets utveckling och rösträtt men ingen garanterad utdelning. Preferensaktier ger en fast, prioriterad utdelning men begränsad kurspotential och oftast lägre rösträtt. Preferensaktier har dessutom en inlösenkurs.

Hur ofta får man utdelning på preferensaktier?

Svenska preferensaktier delar oftast ut sin fasta utdelning kvartalsvis, alltså fyra gånger per år. Exakt antal utbetalningar och belopp framgår av bolagets bolagsordning.

Vad är en inlösenkurs?

Inlösenkursen är det förutbestämda pris där bolaget har rätt att köpa tillbaka preferensaktien. Den sätter i praktiken ett tak för kursen och är viktig att jämföra med börskursen innan du köper, så att du inte riskerar att förlora kapital vid en inlösen.

Är preferensaktier en säker investering?

Nej, ingen aktie är helt säker. Utdelningen är prioriterad men inte garanterad och kan skjutas upp eller ställas in om bolaget får problem. Preferensaktier har lägre kursrisk än stamaktier men är känsliga för ränteläget och bolagets ekonomi.

Detta inlägg uppdaterades senast november 4, 2026.