Ett investeringssparkonto – eller ISK – är den enklaste och oftast mest fördelaktiga kontoformen för investeringar i svenska fonder och aktier.
I den här artikeln lär du dig hur ISK fungerar, när det är passar och vid vilka tillfällen en annan kontoform är att föredra.
ISK är en schablonbeskattat kontoform
På ett traditionellt aktie- eller fondkonto beskattas du vid vinst försäljning.
Vinstskatten ligger på 30%. Det innebär att om du gjort en vinst på 10 000 kronor behöver 3 000 av dessa betalas i skatt.
Med ett investeringssparkonto beskattas du istället löpande baserat på värdet av de pengar, fonder och aktier du har på kontot.
Det innebär att du inte beskattas vid enskilda affärer, utdelningar eller ränteutbetalningar.
Din bank rapporterar in alla siffror till Skatteverket, så du behöver heller inte hålla ordning på varje enskild affär.
När deklarationen kommer på vårkanten kommer din blankett redan vara ifylld.
Det gör att det för oss privatsparare är väldigt enkelt att investera i fonder och aktier via ISK.
Vad kan man investera i via ISK?
Du kan använda ditt ISK för att investera i:
- aktier i börsnoterade bolag
- fonder
- värdepapper som är noterade på en börs eller handelsplattform
Andra tillgångsslag, som aktier i onoterade bolag eller kryptovalutor, kan inte ligga på ditt ISK.
När ska man inte investera via ISK?
Det finns några tillfällen då ISK inte är att föredra för oss småsparare.
Investering i utländska aktier
Om du planerar att investera i utländska aktier och dessutom har stora skulder – exempelvis bostadslån – är rekommendationen att istället för ISK investera via en Kapitalförsäkring (KF).
Jag har tidigare skrivit om vad man ska välja av ISK eller KF. Den korta förklaringen är att du på utländska investeringar enklare får tillbaka den utländska källskatt du betalar.
Den enda skillnaden är dock att det inte är du själv som står som ägare av aktierna. Det innebär att du heller inte har rösträtt vid årsstämman – men som småsparare har man oavsett sällan en möjlighet att påverka stämmobeslut.
Investeringar i räntefonder
Räntefonder har generellt sett en låg förväntad avkastning. Ska du investera i räntefonder är det därför sällan fördelaktigt att investera via ett ISK då en stor del av avkastningen “äts upp” av schablonbeskattningen.
Räntefonder bör därför oftast ligga på ett traditionellt beskattat fondkonto.
Hur mycket skattar man på ISK?
Det är lite krångligt att räkna ut hur mycket man kommer att beskattas. Och fördelen med ISK är som sagt att du inte heller behöver göra det själv. Skatteverket gör det åt dig.
Men för den intresserade är det såklart ändå spännande att veta hur det går till och hur mycket man kan räkna med att behöva betala.
1. Kapitalunderlaget
Ditt ISK beskattas baserat på värdet av dina tillgångar vid varje kvartals början, plus värdet på de insättningar du gjort under året.
Detta belopp delas med 4.
Siffran man får fram är det så kallade kapitalunderlaget.
Det är kapitalunderlaget som ligger till grund för hur stor skatten blir.
Den 1 januari i år uppgår värdet av dina investeringar och de pengar du har oinvesterade på kontot till 120 000 SEK.
Den 1 april har du satt in ytterligare 3 000 SEK, dessutom har värdet på dina aktier ökat. Värdet på ditt konto är nu 125 000 SEK.
Den 1 juli har du satt in ytterligare 3 000 SEK. Värdet på dina aktier har dock varit oförändrade. Värdet på ditt konto är nu 128 000 SEK.
Den 1 oktober har du satt in ytterligare 3 000 SEK. Värdet på dina aktier har sjunkit något. Värdet på ditt konto är nu 130 000 SEK.
Den sista december har du fört över ditt sista månadassparande. Totalt har du satt in 12 000 SEK under året.
Nu beräknas ditt kapitalunderlag enligt värdet på kontot vid ingången av varje kvartal, plus årets alla insättningar, delat med fyra.
120 000 + 125 000 + 128 000 + 130 000 + 12 000 = 515 000.
515 000 / 4 = 128 750.
Kapitalunderlaget är alltså 128 750 SEK.
2. Schablonintäkten
Nästa steg är att titta på den så kallade schablonintäkten.
Schablonintäkten för 2021 kommer bli 1,25% av kapitalunderlaget.
Procentsatsen som schablonintäkten baseras på räknas om varje år, baserat på vad statslåneräntan stod i den 30 november föregående år, plus 1 procentenhet.
Procentsatsen kan dock aldrig gå lägre än 1,25%.
I november 2020 stod statslåneräntan i -0,10%.
-0,10% plus en procentenhet ger oss 0,90%.
Men eftersom schablonintäkten som lägst kan baseras på 1,25% justeras siffran upp.
1,25% av detta utgör din schablonintäkt.
128 750 x 0,0125 = 1 609.
Schablonintäkten är alltså 1 609 SEK.
3. Beskattning
Det är schablonintäkten som du betalar skatt för. Skatten på denna är 30%.
30% av denna betalar du i skatt.
1 609 x 0,30 = 483.
I din deklaration kommer det anges att du ska betala 483 kronor i skatt för ditt innehav på ditt ISK.
Som du ser blir summan du betalar i skatt låg i jämförelse med ditt innehav.
Och räknar man långsiktigt med att nå en vinst om 6-8% per år för sina innehav så förstår du att det är en fördelaktig kontoform – både skattemässigt och rent administrativt.
Hur mycket pengar ska man ha på sitt ISK?
Du kan egentligen ha hur mycket oinvesterade pengar som helst på ditt ISK.
Men eftersom kapitalunderlaget räknas ut baserat på både investerade och oinvesterade pengar på ditt konto är det bäst att inte ha stora oinvesterade summor liggandes.
Har du pengar du inte vill investera är rekommendationen att istället förvara dem på ett sparkonto.
Varför finns ISK?
ISK har funnits i Sverige sedan 2012. Tanken med ISK var att uppmuntra privatpersoner att investera i fonder och aktier, genom att skapa en kontoform som var enklare att deklarera för än en traditionell depå.
Tanken är också att genom att löpande beskatta innehavet istället för att bara beskatta vid försäljning får staten en stadigare inkomstkälla i form av årlig skatt från alla konton.
Detta inlägg uppdaterades senast oktober 20, 2021.