När du börjar köpa aktier upptäcker du snabbt att du ibland kan välja mellan flera aktieslag i samma bolag – oftast A- och B-aktier, men i vissa fall även preferensaktier samt C- och D-aktier. Skillnaden handlar nästan alltid om röstvärde, det vill säga hur mycket din röst väger på bolagsstämman – inte om hur mycket pengar du får tillbaka. Den här guiden förklarar vad skillnaden mellan A- och B-aktier faktiskt är, varför bolag ger ut olika aktieslag och hur du som vanlig sparare kan tänka när du väljer.
Viktiga punkter
- Skillnaden mellan A- och B-aktier är röstvärdet, inte utdelningen.
- Vanligast: A-aktie = 1 röst, B-aktie = 1/10 röst. Du behöver 10 B-aktier för 1 A-akties röstkraft.
- Utdelning och värdeutveckling är normalt lika för A-, B- och C-aktier.
- Lagen tillåter högst tio gånger större röstvärde mellan aktieslag (ABL 4 kap. 5 §).
- B-aktien har oftast högst omsättning och passar de flesta småsparare.
- D-aktier och preferensaktier har egna, ofta takade utdelningsregler – läs bolagsordningen.
Vad är en aktie – och varför finns det röster?
En aktie är en ägarandel i ett bolag. Ju fler aktier du äger, desto större del av företaget äger du. Med ägandet följer normalt också en rösträtt: som aktieägare har du rätt att rösta på bolagsstämman, där viktiga beslut tas – till exempel vilka som ska sitta i styrelsen och hur stor utdelningen ska bli.
Det är just här de olika aktieslagen kommer in. Ett bolag kan ge ut flera typer av aktier där varje aktie ger olika många röster. Det är det som skiljer en A-aktie från en B-aktie – inte priset eller utdelningen i sig, utan hur tungt din röst väger.
Vad är skillnaden mellan A- och B-aktier?
Skillnaden mellan A- och B-aktier är röstvärdet: en A-aktie är röststark, medan en B-aktie oftast bara ger en tiondels röst. I det vanligaste upplägget ger en A-aktie 1 röst och en B-aktie 0,1 röst. Du behöver alltså äga 10 B-aktier för att ha lika mycket att säga till om som den som äger 1 A-aktie.
Ekonomiskt är de två aktieslagen däremot i regel likvärdiga. Du har samma rätt till utdelning per aktie oavsett om du äger A- eller B-aktier, och du tar del av samma värdeutveckling i bolaget. Skillnaden märks i praktiken bara i två saker: hur mycket inflytande du har och, ibland, vad aktien kostar på börsen.
Ett konkret exempel är Volvo, där en A-aktie ger en röst på bolagsstämman och en B-aktie en tiondels röst – men där utdelningen är exakt densamma för båda aktieslagen.
Jämförelse
| Egenskap | A-aktie | B-aktie |
|---|---|---|
| Röstvärde (vanligast) | 1 röst | 1/10 röst (0,1) |
| Rätt till utdelning | Samma per aktie | Samma per aktie |
| Typisk ägare | Grundare och storägare | Småsparare och fonder |
| Omsättning/likviditet | Oftast lägre | Oftast högre |
| Pris | Ibland något högre (”maktpremie”) | Ofta något lägre |
| Passar bäst | Den som vill ha inflytande | De flesta långsiktiga sparare |
Varför finns det olika aktieslag?
Orsaken till att bolag har aktier med olika röstvärde handlar nästan alltid om kontroll. När ett bolag behöver mer kapital kan det ge ut nya aktier genom en så kallad nyemission. Fler aktier betyder att varje gammal aktie motsvarar en mindre procentuell andel av bolaget – och därmed mindre inflytande.
För att grundare och tidiga storägare ska kunna ta in nytt kapital utan att tappa makten ger bolaget ut en ny serie aktier med lägre rösträtt (B-aktier). Då kan de ursprungliga ägarna behålla sina röststarka A-aktier och därmed sin kontroll över bolaget, även om deras andel av kapitalet minskar.
Det här systemet med röstdifferentiering är vanligt i Sverige och bland de nordiska länderna, men ovanligare i många andra länder. Det kritiseras ibland, eftersom det gör att en liten grupp ägare kan styra ett bolag trots att de bidragit med en relativt liten del av pengarna.
Vad säger lagen om röstskillnaden?
Lagen sätter en tydlig gräns för hur stor skillnaden får vara. Enligt aktiebolagslagen (2005:551, 4 kap. 5 §) får ingen aktie ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för en annan aktie. Det är därför den vanligaste modellen ser ut som 1 röst (A) mot 1/10 röst (B) – det är precis vid lagens tak.
Vissa äldre bolag har ändå större skillnader. Det beror på övergångsregler: bolag som redan hade en större röstskillnad innan dagens regler infördes har fått behålla den. Ett känt exempel är Ericsson, som historiskt haft en skillnad på hela 1:1 000 mellan A- och B-aktier – längt större än vad som skulle vara tillåtet för ett nytt bolag i dag.
Vad är C- och D-aktier?
Utöver A och B förekommer ibland C- och D-aktier. De fungerar inte efter någon enhetlig mall – vad bokstäverna betyder bestäms av bolagets bolagsordning. Blanda därför inte ihop dem med preferensaktier, som är ett eget aktieslag med företrädesrätt till utdelning.
C-aktier
C-aktier har historiskt använts för att ge en lägre rösträtt, på samma sätt som B-aktier. Till exempel är SEB:s aktiekapital uppdelat i A- och C-aktier, där C-aktien ger en tiondels röst. C-aktier används i dag också av många bolag internt för återköp och personalprogram, och är då inte alltid handlade på börsen. Röstvärdet varierar alltså från bolag till bolag – det finns ingen regel om att en C-aktie alltid är värd en viss andel röst.
D-aktier
D-aktier liknar mest preferensaktier och har blivit vanligare bland fastighetsbolag. En D-aktie ger normalt en tiondels röst, men det viktigaste är att utdelningen ofta är takad – den kan alltså inte bli högre än ett bestämt belopp per år. Hos både SBB och Sagax har D-aktien till exempel haft ett utdelningstak på 2 kronor per aktie och år. Till skillnad från A/B/C-aktier får du därför inte automatiskt samma utdelning som övriga aktieägare om bolaget höjer utdelningen kraftigt.
Påverkar aktieslaget utdelningen?
För vanliga A-, B- och C-aktier är utdelningen normalt exakt lika stor per aktie. Att äga en A-aktie ger dig alltså inte mer pengar i utdelning än en B-aktie i samma bolag – rösträtten är det enda som egentligen skiljer dem åt ekonomiskt.
Undantaget är just D-aktier och preferensaktier, där utdelningen följer egna regler och ofta är begränsad till ett visst belopp. Därför är det alltid klökt att läsa bolagsordningen innan du köper något annat aktieslag än A eller B.
Ska du köpa A- eller B-aktier?
För de allra flesta småsparare är B-aktien det naturliga valet. Rösträtten har i praktiken liten betydelse för en privatperson, och B-aktien är oftast både mer lätthandlad och ibland något billigare. Men det finns två saker som är värda att tänka igenom innan du bestämmer dig.
Omsättning och likviditet
B-aktien har oftast högst omsättning. Eftersom A-aktierna till stor del ägs av ett fåtal storägare som sitter kvar långsiktigt, byter de sällan ägare. B-aktier handlas däremot aktivt av många småsparare och fonder, vilket ger högre omsättning. Högre omsättning gör det lättare att köpa och sälja när du vill, utan att priset påverkas lika mycket av din egen affär. För dig som vill kunna justera ditt innehav med jämna mellanrum är det en tydlig fördel.
Prisskillnaden och ”maktpremien”
Ibland skiljer sig priset mellan aktieslagen. Det kan bero på tillfälliga flöden – en nyhet får många småsparare att köpa B-aktien, eller en storägare säljer A-aktier. Ofta följer aktieslagen varandra över tid: om A-aktien stiger eller faller brukar B-aktien röra sig åt samma håll så småningom.
Ibland betalar marknaden också en liten ”maktpremie” för den röststarka A-aktien, så att den är något dyrare. Om du tänker köpa ett större och långsiktigt innehav, och inte bryr dig om rösträtten, kan det löna sig att välja det aktieslag som är billigast för stunden – då får du fler aktier och mer utdelningsrätt för samma summa.
Rösträtten spelar liten roll för småspararen
I praktiken styrs de flesta börsbolag av ett fåtal storägare. Även om du köper A-aktier kommer din röst sällan att påverka något beslut på bolagsstämman. Därför bör valet för de flesta handla om pris och likviditet – inte om röster. Vill du åka på stämman och rösta kan A-aktien ändå kännas mer meningsfull, men det är mer en principfråga än en ekonomisk.
Exempel på svenska bolag med flera aktieslag
Många stora svenska bolag har mer än ett aktieslag. Några exempel:
- Volvo – A-aktie med 1 röst och B-aktie med 1/10 röst, lika utdelning.
- SEB – A-aktie med 1 röst och C-aktie med 1/10 röst, där C-aktien infördes för att underlätta utländskt ägande.
- Ericsson – har historiskt haft en ovanligt stor skillnad på 1:1 000 mellan A- och B-aktier, tack vare äldre regler.
Det visar att du inte kan utgå från att ”A alltid betyder tio röster”. Vill du veta exakt vad som gäller för ett specifikt bolag hittar du uppgiften i bolagets bolagsordning eller på dess sida för investerare. Att förstå aktieslag är en pusselbit i en bredare väldiversifierad portfölj och i hur du läser ett aktieindex.
Vanliga misstag att undvika
När man är ny är det lätt att råka ut för några klassiska missförstånd kring aktieslag:
- Att tro att A-aktien ger mer pengar. Rösträtten påverkar inte utdelningen för vanliga A- och B-aktier – den är densamma per aktie.
- Att alltid välja det ”finaste” aktieslaget. En A-aktie låter exklusiv, men för en småsparare är en mer lätthandlad B-aktie oftast ett bättre och billigare val.
- Att köpa fel aktieslag av misstag. Hos mäklaren listas A och B ofta direkt efter varandra. Dubbelkolla kortnamnet så att du köper rätt papper.
- Att tro att alla aktieslag har samma utdelning. Det stämmer för A/B/C, men D-aktier och preferensaktier har ofta en takad utdelning med egna regler.
- Att jämföra priser rakt av. En prisskillnad mellan A och B är normal och säger inget om att den ena aktien är ”bättre”.
[Friskrivning]
Den här artikeln är allmän information om hur olika aktieslag fungerar och utgör inte individuell investeringsrådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja någon aktie. Allt sparande i aktier innebär en risk och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning – du kan få tillbaka mindre än du satt in. Uppgifter om enskilda bolags aktieslag kan ändras över tid; kontrollera alltid aktuell bolagsordning innan du investerar.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan A- och B-aktier?
Skillnaden är röstvärdet. En A-aktie är röststark, oftast med 1 röst, medan en B-aktie normalt bara ger en tiondels röst. Ekonomiskt – utdelning och värdeutveckling – är de två aktieslagen i regel likvärdiga.
Får jag lika mycket utdelning på A- och B-aktier?
Ja, för vanliga A- och B-aktier är utdelningen normalt exakt lika stor per aktie. Det är bara rösträtten som skiljer dem åt. Undantaget är D-aktier och preferensaktier, som ofta har en begränsad utdelning med egna villkor.
Vilken aktie ska jag som nybörjare köpa – A eller B?
För de flesta småsparare passar B-aktien bäst. Den har oftast högre omsättning, vilket gör den lättare att köpa och sälja, och är ibland något billigare. Rösträtten har sällan någon praktisk betydelse för en privatperson.
Varför är A-aktien ibland dyrare än B-aktien?
Det kan bero på tillfälliga köp- och säljflöden eller på en liten ”maktpremie” som marknaden betalar för den röststarka A-aktien. Över tid brukar aktieslagen röra sig åt samma håll.
Vad är C- och D-aktier?
C-aktier är ytterligare ett aktieslag, ofta med lägre rösträtt, och används ibland internt i bolag. D-aktier liknar preferensaktier och har oftast en takad, bestämd utdelning samt låg rösträtt. Vad som gäller bestäms alltid av bolagets bolagsordning.
Detta inlägg uppdaterades senast oktober 19, 2026.