A- och B-aktier

När du börjar handla med aktier kommer du snart märka att det i många fall går att köpa flera typer av aktier i samma bolag. Det rör sig vanligtvis om A- eller B-aktier, men även preferensaktier och i vissa fall C- och D-aktier.

I den här artikeln lär du dig vad skillnaden mellan A- och B-aktier är och hur du kan tänka när du ska investera i antingen den ena eller den andra.

  • Lästid: ca 10 min

Vad är A- och B-aktier?

En aktie är som bekant en ägarandel av ett bolag. Ju fler aktier du äger desto större andel av bolaget äger du.

Med ägandeskap kommer vanligtvis även rösträtt. Som aktieägare har du med andra ord rätt att rösta och tycka till om hur bolaget sköts.

Skillnaden mellan A- och B-aktier är hur tungt en röst väger är i röstsammanhang. Vanligtvis är A-aktien röststark, medan en B-aktie är värd en tionedel av röstvärdet.

Det krävs alltså att du äger 10 B-aktier för att ha lika mycket inflytande som en person som äger 1 A-aktie.

Vissa bolag har även givit ut C-aktier, där en aktie är värd en tusendels röst i jämförelse med en A-aktie.

Eventuell utdelning från bolaget är densamma, oavsett om du äger A- B- eller C-aktier.

Varför finns A- B- och C-aktier?

Anledningen till att det finns aktier med olika röstvärde är vanligtvis att grundarna någon gång har tagit in nytt kapital i bolaget. Detta har man gjort genom att ge ut fler aktier genom en så kallad nyemission.

Fler aktier i bolaget innebär mindre procentuell ägarandel per aktie. För att grundarna eller tidigare storägare ska behålla sin starka rösträtt i bolaget har man därför givit ut aktier där rösträtten är lägre.

På så vis kan en grundarna behålla sin starka röst inom bolaget med hjälp av A-aktier, trots en mindre procentuell andel ägandeskap eftersom det givits ut fler B-aktier.

I Sverige är det idag inte tillåtet att ge ut aktier med mindre än en tiondels röstvärde än en annan aktie inom samma bolag. De bolag som har aktieslag med mindre rösträtt än så är bolag grundade före 1944, då lagen började gälla.

Detta system, där olika aktieslag har olika röstvärde, är ganska unikt för Sverige. Det kritiseras emellanåt, då det kan innebära att personer som gått in med relativt lite kapital i ett tidigt skede kan behålla makten i bolaget trots att de inte längre är majoritetsägare.

Vad ska jag köpa – A- eller B-aktier?

Majoritetsägare vill gärna äga röststarka A-aktier. Eftersom de är storägare i bolaget vill de därför även ha makten att styra det.

För gemene småsparare är inte rösträtten något som i praktiken kan utnyttjas, eftersom bolag ändå vanligtvis styrs av ett fåtal storägare.

När du väljer vilket aktieslag du ska köpa ska du istället fundera över:

  • Vilken aktie har högst omsättning?
  • Är det stor prisskillnad och varför?

B-aktien har vanligtvis högst omsättning

Eftersom A-aktien vanligtvis ägs av ett fåtal majoritetsägare är omsättningen ofta lägre. Det är ägare som är aktiva i bolaget och därför vanligtvis inte säljer av sina andelar. Det innebär att det säljs och köps färre A-aktier än B-aktier en normal börsdag.

Du som småsparare kanske vill ha möjlighet att köpa mer eller sälja av ditt innehav med jämna mellanrum. Om inte stor rösträtt är något du strävar efter kan vara en idé att fokusera på B-aktier i normalfallet.

Därför kan prisskillnaden vara stor

Ibland ökar eller minska priset snabbt på endera aktieslag. Kanske har en nyhet släpps som gör att många småsparare vill köpa mer och därför höjs priset på B-aktien, eller så har en storägare sålt sina andelar och därför höjs eller sänks priset på A-aktien.

Om prisskillnaden beror på att A-aktien stigit eller sjunkit kommer B-aktien sannolikt att följa efter så småningom.

Om du ska köpa en större andel att långsiktigt är det ofta bäst att köpa det aktieslag som är billigast.

I vissa fall kan det skilja några kronor. Vid ett större inköp kan denna skillnad bli stor i pengar mätt. Om du då ändå planerar att behålla innehavet kan du lika gärna passa på att få så många aktier som möjligt för din insats.